Vatten Och Avlopp Dåtid, Nutid, Framtid
Vatten och AvloppDåtid, Nutid, FramtidJimmy Hansson, projektledareLisa HultbergFredrik OlssonMats BülundStefan NilssonVerksamhet- och branschkompetens och Kvalitets- och miljöstyrningHandledare Robert Sahrling, Big Peak1
SammanfattningI den här rapporten får du läsa om VA- branschen i stort.Vattnet har ett evigt kretslopp som har funnits i miljoner år och som vi alla måste hjälpa tillatt förvalta. Antikens romare var de första som organiserade vatttenförsörjning.Idag sker detta organiserade arbete i alla EU-länder genom ramdirektiv och förordningar frånEU. Utifrån dessa så arbetar respektive medlemsland fram egna lagar och regler som minstmåste uppfylla ramdirektiven.Exempel på aktörer kan vara kommuner och livsmedelsindustrin.Som hjälpmedel för att ha en bra kvalitet som tar hänsyn till miljön så finns certifieringar ochegenkontrollprogram, dessa ska hjälpa till att ge en struktur i det dagliga arbetet med ständigaförbättringar.Vi har i vårt arbete tittat närmare på VA- verksamheten i Sundsvalls, Timrå och Nordanstigskommuner vilket i detta fall sköts av Mittsverige vatten som är ett fristående driftsbolag.Varje kommun sätter sina egna taxor för vatten och avlopp utifrån yttre omständigheter.Till de främsta utmaningarna hör det ändrade klimatet med följden att nederbördsmängderändras radikalt, skyfall är numera vanligare och häftigare. Ännu en faktor som branschen stårinför är ett generationsskifte vilket ställer högre krav på nyexaminerad personal med rättkompetens och utbildning.2
InnehållsförteckningSammanfattning . 2Förord . 5Bakgrund . 5Syfte . 5Frågeställningar . 5Metod och material . 5Projektplan. 6Vatten och avlopps historia . 7Europas vatten och avlopps historia . 9Sundsvalls vatten och avlopps historia . 9Vilka problem löser VA-branschen? .10Aktörer och intressenter i VA branschen på den svenska marknaden och utomlands .11Branschens kompetensområden, specialiteter, och verksamheter .13Lagstiftning inom VA-branschen .14Vad är HACCP?.14Kvalitet och miljö, certifieringar .15ISO 9001.15ISO 14001.16EMAS .17ABVA-allmänna bestämmelser om vatten och avlopp .17VA lokalt i Sundsvallsområdet .18Finansiering av vatten- och avloppsbranschen .20Utbildningar inom VA-branschen.22Verksamhetsprocesser .23Organisationer .24Morgondagens utmaningar & Branschens ”worst case” .24Slutsats .26Referenser:.27Vatten och avlopps historia .27Vilka problem löser VA-branschen? .27Aktörer och intressenter i VA- branschen på den Svenska marknaden och utomlands .27Branschens kompetensområden, specialiteter, och verksamheter.28Lagstiftning inom VA-branschen.28Kvalitet och miljö, certifieringar .28ABVA-allmänna bestämmelser om vatten och avlopp .283
VA lokalt i Sundsvallsområdet .28Finansiering av vatten- och avloppsbranschen .28Utbildningar inom VA-branschen .29Verksamhetsprocesser .29Organisationer .294
FörordHär vill vi tacka Johan Larsson, Mittsverigevatten för information om hur rötningsprocessenfungerar samt Mats Linder på Gästrike vatten för informationen ang. ISO 9001.Vi vill även tacka personalen på Mittsverige vatten för de intressanta och mycket givandestudiebesök vi fått vara med om.Vi som jobbat med projektet är:Jimmy Hansson, Lisa Hultberg, Fredrik Olsson, Mats Bülund, Stefan NilssonBakgrundVi är en grupp på fem personer som precis har påbörjat utbildningen Vatten- och miljöteknik iSundsvall.För att vi skulle få en inblick och lära oss så mycket som möjligt om VA-branschen handladevårt första projekt om att kartlägga och beskriva branschen.SyfteHur ser VA-branschen ut?FrågeställningarNär och varför uppstod VA-branschen?Vilka är de och vilket arbete utför dom?Vilka lagar reglerar och styr dom?Metod och materialVi har arbetat i projektform efter PBL metoden. Där vår utgångspunkt har varit enfallbeskrivning som lett oss in i en problemlösningsfas. Genom självstyrt lärande har vi nåttvårt mål; en beskrivande rapport om VA-branschen.För att ta fram faktamaterial har vi sökt information på nätet, gjort studiebesök och pratat medJohan Larsson, Mittsverigevatten och Mats Linder på Gästrike vatten.5
ProjektplanProjektet har grovplanerats i M/S Projekt. Projektplanen har reviderats allt eftersom nyadelmål har tillkommit. Tillhörande checklista har använts för detaljerade arbetsuppgifter(bilaga 1).6
Vatten och avlopps historiaVattnets KretsloppDet finns ingen direkt startpunkt för vattencykeln, men ett lämpligt ställe att starta på är ivärldshaven.Det är solen som driver vattencykeln och värmer upp världshavens vatten så det avdunstarvatten upp i luften. Dom uppåtgående vindarna för vattenångan ut i atmosfären, där lägretemperaturer och vattenångan blir kondenserad och bilda moln. Med hjälp av vindarna flyttasmolnen runt jordklotet, när molnpartiklar kolliderar med varandra växer de ihop och faller neri form av nederbörd.Bara 2 procent av allt vatten är sötvatten på jorden , fyra femtedelar av sötvattnet är bundetsom is i glaciärer. Så totalt tillgängligt sötvatten är endast en halv procent.En viss del nederbörd faller som snö och kan bilda enorma isflak eller glaciärer. Där klimatetär lite varmare smälter snön när våren kommer och den smälta snön rinner fram somsmältvatten. Största delen av nederbörden faller direkt till haven eller på land där det på grundav gravitationen rinner iväg från markytan. En del av vattnet tas upp av floder, som tar vattnetmot världshaven. Både grundvattnet och vattnet som rinner från markytan sipprar ut i sjöaroch floder. Den del av vattnet som inte tas upp av floderna tas upp av marken och blir en såkallad infiltration. En del av vattnet blir kvar en bit under markytan och rinner tillbaka tillolika vattendrag, floder och till haven genom grundvattenavrinning.Delar av grundvattnet letar sig igenom markytan och kommer upp i form av sötvattenkällor. Idet övre lagret av grundvattnet tar växternas rötter upp vätska som sedan genom transpirationfrån växternas alla blad återförs till atmosfären.Genom infiltration tar sig en del av vattnet längre och djupare ner i marken och bildarakviferer, där stora mängder sötvatten kan ligga lagrade under lång tid. Med tiden rör dockäven detta vatten på sig och en del av det rinner ut i världshaven där vattencykeln slutar ochbörjar om igen. Så med andra ord kan vi säga att vi dricker och använder samma vatten somdinosaurierna gjorde för flera hundra miljoner år sedan.7
Romarnas akvedukterMed akvedukt menade romarna främst en vattenledning som hade till uppgift att förse en stadmed dricksvatten från källor långt belägna från städerna. Vattnet leddes i murade rännor somvar övertäckta och vilande på kraftiga valv, ofta som byggdes i flera våningar över dalarna.Många av dessa anläggningar finns fortfarande kvar att beskåda. Lika ofta varvattenledningarna grävda som övertäckta diken direkt i marken. I Rom utgörs 80 procent avakvedukternas sträckning av sådana enkla kanaler. Mindre flöden kunde även hävertaranvändas för att överbrygga en dalsänka, varvid täta rör användes som gjordes exempelvis avbly.Av det gamla Roms 14 akvedukter är fortfarande tre i bruk, och den äldsta Aqua Appiabyggdes 305 f.Kr. Längsta akvedukt var Aqua Marcia med sina 91 km. Störst flöde hade AnioNovus med 190 000 kubikmeter per dygn.Dessa 11 akvedukter som användes under denna tid levererade enligt akveduktexpertenLorenzo Quilici sammanlagt 13 kubikmeter per sekund till Roms dåvarande befolkning pådryga en miljon invånare. År 1970 fick Roms knappt tre miljoner invånare dela på tolvkubikmeter per sekund.Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift ochinte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företaginbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de oftainförlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.En akvedukt slutade i en ändstation som kallades terminus, som ofta utgjordes som en stortank eller övertäckt bassäng. I närheten av de flesta terminus fanns en en uppvisningsfontänsom visade akveduktens kraft, flöde och gärna dess upphovsman. Problemet var att man ejkunde reglera flödet på vattnet vilket gjorde att stora mängder vatten rann direkt ut i avloppen.På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så attslammet kunde sjunka till botten och avskiljas.Av de romerska vattenledningarna finns till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gardvid Nimes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien kvar att beskåda.Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system.I Ljungsbro och Borensberg i Sverige finns akvedukter där bilvägar går under Göta kanal. Enhöj- och sänkbar akvedukt planeras nu i Söderköping för att föra Göta kanals båttrafik överE22.8
En svängakvedukt vid Barton-upon-Irwell i England leder fartygen på Bridgewaterkanalenhögt över Manchesterkanalen i en vattenfylld svängbro av järn.Timmertransporter skedde tidigare ibland med hjälp av timmerrännor byggda i samma principsom akvedukter.Europas vatten och avlopps historiaAvloppssystem började redan utvecklas under antikens Rom som hade ett välordnatkloaksystem, varav ännu lämningar återstår i den berömda Cloaca Maxima, som gjordesomkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernasstorhetstid omfattande kloakanläggningar.Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem. I Visby på Gotland anladessom i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.Under senare tid kom dock de växande storstäderna att få kraftigt underdimensioneradeavloppssystem. Nyinvesteringar blev för dyra, och de gamla systemen glömdes bort ochförföll. Först på 1800-talet började man åter igen anlägga avloppssystem efter rationellagrunder. Storbritannien var ett föregångsland, här anlades de första kloaksystemen i murattegel på 1830-talet. Storbritannien följdes snart av Tyskland och USA. I Sverige påbörjadesbyggandet av ett avloppssystem i Göteborg 1866 och i Stockholm 1868. De tidigaavloppsledningarna användes främst för disk- och tvättvatten. Att ansluta toalett tillavloppssystemen var länge förbjudet, och blev vanligt först på 1920-talet.Sundsvalls vatten och avlopps historiaÅr 1879 då stadens vatten- och avloppsverk togs i drift, fick invånarna i staden förlita sig tillbrunnar för att få tag på sitt dricksvatten. Vattnet togs med självtryck från den högt belägnaSidsjön som dämdes upp. Vattenmängderna i sjön blev snart otillräcklig. Även sjönVintertjärn togs i bruk 1905. År 1950 anlades ett grundvattenverk vid Ljungan vars vattenfiltrerades genom Ljungans rullstensås. Avloppen rann direkt ut i Selångersån utan någonform av reningsverk. Först på 1960-talet började man bygga stadens reningsverk Tivoliverket,ett verk som stod klart 1971. Sedan 1995 rinner avloppsvatten genom en lång bergstunnelsom går i en båge ner till reningsverket som även det är insprängt i berget.9
Vilka problem löser VA-branschen?Till VA- branschens huvuduppgifter hör att sköta om: Vattenförsörjning, kontroll, rening, distribution Avloppshantering, omhändertagning, rening, slamhantering Ledningsnät för ovanstående, drift och underhållVilka problem ställs VA-branschen då inför i detta arbete?Dessa kan kategoriseras och bestå av:Miljömässiga, sociala, ekonomiska problemställningar, exempel på dessa problemställningarär: Miljö och klimatfrågor, till följd av att klimatet blir varmare på jorden så ändrasnederbörd och temperatur på vatten och luft vilket i sin tur påverkar det dagliga arbetetmed vatten, avlopp och ledningsnät. I samband med ökad/kraftigare nederbördsmängdökar även risken för smittspridning och spridning av miljögifter.Ökande frekvens av kraftiga stormar kan påverka elförsörjningen till anläggningarinom VA. Vintertid kan elavbrott ge upphov till sönderfrysning av ledningar ifastigheter.Skyddande och vårdande av natur och vattenmiljöer som ett led i arbetet med de 5vattenmyndigheter som Sverige indelats i (EU:s vattendirektiv).Ändrad samhällsutveckling såsom befolkningsmängd och vart folk bor vilket i sin turpåverkar dimensionering av ledningsnät och vatten och avloppsverk. Ändrade vanorhos befolkningen ex. Nya mediciner, ändrad livsmedelshantering/produktion.I framtiden behöver alla ta ett större ansvar för vad som kommer in i avloppsnätet.Reningsverken kan inte ta bort alla oönskade biprodukter.Teknisk utveckling samt ålder och slitage på befintlig utrustning. Föråldradeledningsnät och undermåliga privata avlopp.Vilka framtida kompetenser kommer branschen att behöva, finns rätt utbildningaridag?Politisk styrning av kommunerna, har politikerna rätt kompetens för att fatta rättbeslut?Kostnader? Kostnaderna för VA kommer att öka vilket ställer stora krav på planeringoch teknisk utveckling av VA-arbetet, för att dessa skall hållas så låga som möjligt.Här krävs ett ökat helhetstänkande.10
Aktörer och intressenter i VA branschen på den svenska marknaden ochutomlandsEUREAU är en internationell sammanslutning som företräder all vattenförsörjning ochavloppsvatten i EU och EFTA-länderna. Dom arbetar för medlemsländernas gemensammaintressen gällande vattentjänstsektorn. Tre kommissioner (dricksvatten,avloppsvatten ochekonomi för vatten) jobbar direkt under EUREAU för att utveckla och påverka direktiv,ramavtal och strategier som beslutas i EU och som sedan medlemsländernas regeringar följer.EU:s ramdirektiv för vatten införlivades i svensk lagstiftning år 2004 och resulterade i attregeringen skapade en ny organisation som heter Vattenmyndigheterna samt envattenförvaltningsförordning.Detta gjorde man för att få en kvalitetssäkring och bättre helhetssyn på vattnet.Numera arbetar man efter vattnets naturliga gränser mellan vattensystemen istället för länensoch kommunernas gränser. Sverige har därför delats in i fem vattendistrikt och en länsstyrelsei varje distrikt är utsedd till vattenmyndighet som ansvarar för beslut och samordning.Dessa fem vattenmyndigheter samarbetar även med Havs- och vattenmyndigheten som ocksåjobbar med miljöuppdrag från regeringen.Andra intressenter som jobbar med vattenmiljöfrågor i regeringen är miljödepartementet ochlandsbygdsdepartementet.På regional nivå har länsstyrelserna ett stort ansvar gällande vatten- och miljöområdet. Domövervakar kvaliteten på länets vatten och utövar tillsyn på alla verksamheter som användervatten.På nationell nivå ansvarar våra myndigheter och kommuner för tillämpningen.Myndigheter som Naturvårdsverket och SGU(Sveriges geologiska undersökning) tar framföreskrifter och ger vägledning.Andra myndigheter som ansvarar för frågor som berör vattenförvaltningen ärJordbruksverket, Livsmedelsverket, Boverket och SMHI. Livsmedelverket är den myndighetsom tar fram regler gällande vårt dricksvatten.På lokal nivå är det olika nämnder i kommunerna som ansvarar för miljön och fattar beslut.Miljö- och hälsoskyddsnämnden när det gäller miljötillsyn, dricksvattenförsörjning och reningav avloppsvatten. Byggnadsnämnden när det gäller mark- och vattenanvändning ochbebyggelseplanering, frågor som i högsta grad berör hållbar vattenanvändning.En aktör i Sundsvall är MittSverige Vatten som ägs av Sundsvalls, Timrå och Nordanstigskommuner. Dom ansvarar för drift och underhåll i de allmänna vatten- ochavloppsanläggningarna som finns i kommunen.Till hjäp för alla vattentjänstföretag i Sverige finns branschorganisationen Svenskt Vattensom bland annat sprider kunskap och kommunicerar med politiker.Andra aktörer i Sundsvall finns inom industrin, exempel SCA, Kubal, Akzo Nobel.11
Företagen tar också sin del av ansvaret genom att dels följa lagar och regler, dels görainvesteringar för att minska sin miljöpåverkan.Sverige har en hög kompetens när det gäller vattenhantering vilket resulterat i att det finnsmånga konsult- och specialistföretag som SWECO, Veoliavatten och VA-Ingenjörerna.Andra som deltar och påverkar vattenmiljöarbetet är forskningsinstitut, högskolor ochuniveristet. Det finns också Vattenvårdsförbund(ideélla) och Vattenråd(forum m
Handledare Robert Sahrling, Big Peak . 2 Sammanfattning I den här rapporten får du läsa om VA- branschen i stort. Vattnet har ett evigt kretslopp som har funnits i miljoner år och som vi alla måste hjälpa till att förvalta. Antikens
- ge underlag för nationell och internationell rapportering - följa förändringar och känna nivån av radioaktiva ämnen och strålningskällor i miljön . vatten och jord/mark". Kontrollen av mark har ersatts med kontroll av externstrålning och livsmedelskontamination. Kommissionen rekommenderar övervakning av externa miljö-
Dina pengar. Dina pengar är mer än mynt och sedlar som du har i . plånboken. Dina pengar är också alla dina inkomster . och utgifter. Inkomster är pengar du får och utgifter är pengar du betalar. Några inkomster och utgifter är samma varje månad. De kallas fasta inkomster och utgifter. Inkomster och utgifter som inte återkommer varje
TANET SR 13 10 X 1 L WM 0712863 Order nummer: 0712863 Version 4.0 Revisionsdatum 02.11.2017 Tryckdatum 19.01.2018 3 / 18 minst 15 minuter. Vid förtäring : Skölj munnen med vatten och drick sedan mycket vatten. Ge inte mjölk eller alkoholhaltiga drycker. Ge aldrig någonting genom munnen till en medvetslös person.
Tekniska hjälpmedel såsom SolidWorks, ANSYS och MATLAB användes för att modellera och analysera de konceptuella lösningarna. Slutlösningen valdes från ett flertal olika koncept, varpå detta vidareutvecklades och optimerades. Betydande material och gastätningslösningar identifierades och utvärderades för att hitta den bästa .
Myndigheter och statliga bolag har genom sin omfattande och breda verksamhet stor möjlighet att påverka och driva på utveckling som bidrar till att nå miljömålen, de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030. Programmet Staten går före nyttjar potentialen i att staten är drivande och går före med att använda nya eller förbätt-
et här är en handbok om pengar. Språket i texterna är på enkel svenska. Handboken har elva kapitel med information . om bland annat att spara och låna pengar, att betala räkningar och vilka skydd som finns i samhället. Skydd som till exempel föräldrapenning, sjukpenning och pension. Nytt är texter om autogiro, mobilt bank-id och Swish.
småskaliga producenter drar nytta av de många mikroklimaten för att odla allt från kiwi till saffran och fikon. Att få uppleva Appalacherna under den tid som kallas ”Indian Summer”, med färgglada skogar är något alldeles extra, när träden står i intensivt djupröd, gul och klargrön skrud. Resan börjar och avslutas i
No. 1 Interested in Japanese society, wanted to live in Japan 60.8% No. 2 Wanted to study the Japanese language/Japanese culture 48.2% No. 3 Found education and research at Japanese institutions, etc. appealing 34.1% No. 4 Wanted to work in an occupation connected to Japan 24.5% No. 5 Wanted to come in contact with a different culture 23.7%
