Husdjur Och Folkhälsa - Mellanarkiv-offentlig.vgregion.se

Husdjur och folkhälsaEn forskningsöversikt om betydelsen avsällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsaMargareta HåkansonCarina Palmgren KarlssonMarie SallanderGöran Henriksson2008

2InnehållsförteckningFörord . 3Styrgrupp. 3Sammanfattning . 4Bakgrund . 5Uppdraget . 5Litteraturöversiktens syfte. 5Avgränsningar . 6Datainsamling. 6Husdjurens betydelse i vår vardag . 6Forskning och kunskapsläge . 8Studiernas omfattning och utbredning . 8En sammanfattande modell . 8Stressreduktion . 9Beröring . 9Anknytning och relation . 10Rörelsepåverkan. 11Fysisk aktivitet och grön miljö . 11Känsla av sammanhang – den meningsfulla aktiviteten . 12Social kontaktskapare . 13Motiverande till deltagande i aktiviteter. 13Djur förutsäger sjukdom – förebygger ohälsa . 14Djur indikerar våld mellan människor – förebygger ohälsa. 15Husdjuren- hälsofrämjande terapeuter . 16Djur främjar återhämtning efter sjukdom och skada. 16Resurs för . 16marginaliserade grupper med hög ohälsa. 16Terapin leder till ett hälsofrämjande fritidsintresse. 17Forskningsläget i Sverige . 18Husdjur och folkhälsa - sammanfattande reflektioner . 18Områden där kunskapen är bristfällig eller saknas helt . 19Ökad jämlikhet i hälsa - med djurens hjälp. 20Rekommenderade områden för vidare kunskapsutveckling . 20Livsstil . 21Delaktighet . 21Trygg och säker uppväxtmiljö . 22Arbetsmiljö . 23Hälsofrämjande hälso- och sjukvård . 23Slutord. 24Referenser . 25

3FörordDjurens betydelse för människors hälsa har uppmärksammats under senare år. I början av2000 talet gjordes en forskningsöversikt ”Djur i vården” av Ingemar Norling. Denna varfrämst inriktad på betydelsen av djur vid vård av äldre. I tidigare forskningsöversikter harNorling beskrivit naturens betydelse för hälsan, rekreation och psykisk hälsa samt enkortfattad översikt över betydelsen av en hälsofrämjande aktiv livsstil för äldre. Densammantagna bilden som ges av dessa rapporter är att det inte råder tvivel om att både naturensom helhet, trädgård och djur starkt bidrar till hälsa och livskvalitet hos gemene man. Utifråndetta material är det dock svårt att särskilja vilken specifik betydelse djur har i relation till dennaturkontakt som trädgården eller vistelsen i skog och mark ger.Det har gått flera år sedan Norlings rapport publicerades. Forskningen om effekter av attanvända djur och natur i samband med vård och rehabilitering har ökat, inom Sverige ochinternationellt. Flera översikter har publicerats där djurens betydelse vid vård och behandlingav människor med dålig hälsa beskrivits. Några översikter har gällt effekter av djur som endel av natur- och rekreationsforskning, andra som en föreslagen utveckling av enhälsofrämjande hälso- och sjukvård (Norling 2002; Hultman 2005; Hassink and Dijk 2006;Håkanson 2007; Bergnet and Braastad 2008).I ljuset av denna utveckling genomförs denna översikt – nu med fokus på hur våra husdjur harbetydelse för människors hälsa. Uppdraget kommer från Folkhälsokommittén i VästraGötalandsregionen. Forskargruppen som genomför uppdraget kommer från SLU ochFolkhälsokansliet, Västra Götalandsregionen.StyrgruppAnn Dolling, forskare SLU UmeåMats Emilson, vd AgrovästÅke Hedhammar, forskare SLU UppsalaJohan Jonsson, folkhälsochef Västra GötalandsregionenFredrika Mårtensson, forskare SLU AlnarpMargareta Stigson, platschef SLU Skara

4SammanfattningHusdjurens betydelse för främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa studerades i enlitteraturöversikt. Med husdjur menas i denna översikt sällskapsdjur och lantbrukets djur.Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan 2004-2008 eftersöktes, främst i databasenPubmed. Förutom ca 150 artiklar identifierades fem avhandlingar inom ämnet. Därutöverstuderades ett par ämnesöversikter om hälsofrämjande lantbruk samt om lantbruk ochskolprogram. Merparten av studierna är utförda utanför Sverige.Vi fann att forskningen stödjer påståenden om att djur har vissa hälsofrämjande effekter förmänniskan. Dessa effekter beskrivs dels som direkta effekter, dels som indirekta effekter.De direkta effekterna uppstår via beröring samt via relationen och dess särskilda karaktär avicke verbal natur.De indirekta effekterna uppstår via djurens motiverande roll, via den hälsofrämjande livsstilsom djurumgänget för med sig samt via den sociala identitet människan får och som djuretmedverkar till.En beskrivning av relevant forskning i Sverige samt rekommendationer för framtidautvecklings- och forskningsområden ingår i rapporten.

5BakgrundVåra husdjur har följt människan genom större delen av mänsklighetens historia. Vi harutvecklats i samspel och lärt oss att kommunicera med varandra, till ömsesidig nytta.Oräkneliga generationer människor har vuxit upp i ett samhälle präglat av jordbruk. Djur ochnatur var självklara inslag i barndom och vuxenliv. Endast de senaste fyra-femgenerationernas barn är uppväxta i stadsmiljö i högre grad än i landsbygdsmiljö Dennalivsstilsförändring har fört med sig ett avstånd mellan människan och naturen i vardagen, somskiljer sig mycket från tidigare jordbrukssamhällen. Där präglade naturens rytm och villkortillvaron. I en uppväxtmiljö med närhet till djur av många olika slag var samspel,kommunikation och förmågan att tyda djurens signaler en nyttig och självklar kunskap.Husdjuren var en del av vardagens arbete och nödvändiga för att klara tillvaron. Nu ser detannorlunda ut. Husdjuren har blivit sällskapsdjur eller produktionsenheter. Både nyttan av ochattityden till våra husdjur har förändrats.Men djuren finns ändå nära människans vardag. I dagens svenska samhälle har nästanvartannat hushåll husdjur. Många använder naturen och djuren för avkoppling och nöje.Djuren förefaller tillföra människan något värde utöver det rena nyttovärde som gårdarnasdjur ursprungligen bidrog med.Idag präglas sjukdomspanoramat i befolkningen av livsstilsjukdomar och psykisk ohälsa. Detbehövs långsiktiga insatser där den enskildes resurser stärks. Utvecklingen behöver styras motett hållbart samhälle, även ur ett hälsoperspektiv. Här kan husdjuren utgöra en medvetetanvänd resurs. Det finns en växande kunskap om de gröna vardagsmiljöernas betydelse förhälsan. Denna kunskap ger avtryck i samhällsplaneringen. Det är nu dags att även vårahusdjurs viktiga roll för hälsan synliggörs och används mer aktivt i samhällsutvecklingen.UppdragetÖversikten skall beskriva våra husdjurs inverkan på befolkningens och individen hälsa.Litteraturöversiktens syfteEtt primärt syfte med översikten är att sammanfatta kunskapen om husdjurens betydelse föratt främja hälsan i befolkningen. Det handlar om djurens roll för folkhälsan, som del avvardagslivet och som del av prevention och promotion.Ett andra syfte är att beskriva områden där kunskap är bristfällig eller saknas och där det ärangeläget att satsa på en kunskapsutveckling i form av forskning och utveckling.Merparten av den kunskap som finns idag baseras på forskning om effekter av djur vid vårdoch behandling dvs i samband med ohälsa. Forskningen ger vissa grundläggande insikter omsamspel och mekanismer mellan djur och människa. Denna kunskap är även användbar iforsknings- och utvecklingsarbete om hälsofrämjande effekter av djur.

6AvgränsningarMed husdjur menas här sällskapsdjur, främst hund, katt, smådjur och häst samt lantbruketsdjur. Djur som används vid forskning om människors hälsa samt vilda djur i naturmiljöeringår inte i detta underlag.Denna översikt fokuserar på de positiva effekterna av umgänge med och relationer till djur.Därför har studier om hälsorisker, skador, sjukdomar och smittospridning uteslutits.En särskild översikt där fördelar och risker med att inlemma djur i hälsofrämjande insatservägs mot varandra behöver göras. Det ingår dock inte i detta uppdrag.Översikten syftar inte heller till att värdera terapeutiska effekter av djur i vård och behandling.En sådan värdering ligger utanför uppdraget.Artikelsökningarna har begränsats till av oberoende forskare bedömda vetenskapliga artiklarfrån 2004-2008, främst från databasen Pubmed.DatainsamlingI en första sökomgång söktes artiklar via Pubmed. I en andra sökomgång har en utvidgadsökning i tidskriften Anthrozoos ingått. Sökning via databasen PsychInfo gav inga ytterligaretillskott utöver tidigare identifierade artiklar. De tidigare publicerade översiktsstudierna(Norling, 2002; Hultman, 2005; Håkanson, 2007; Hassink & van Dijk, 2006;Manimalisrapporten, 2005) har bildat grundstomme för att identifiera hälsorelaterade effekteroch mekanismer, beskrivna i vetenskapliga artiklar. De sökord som användes för djurslagenhund och katt var dog or canine samt cat or feline , samt pet för samtliga smådjur. Förhäst användes horse or equine . De sökord som användes för lantbrukets djur var farmanimal , cattle , cow , samt pig , sheep . Ytterligare sökord i kombination med ovanståendedjurspecifika sökord var Animal Assisted Theraphy, AAT, Animal Assisted Activity, AAA,Equine Assisted Therapy, EAT , samt animal abuse. Samtliga djurspecifika ord har matchatsmot sökorden och begreppen human health, public health, health, well-being, quality of life,health promotion, health prevention, human mortality, human morbidity, interspeciesinteraction, attachment, behaviour, bonding, self esteem, self perception samt social support.Husdjurens betydelse i vår vardagHusdjuren, sällskapsdjur och lantbrukets djur, har många olika funktioner i vår vardagberoende på djurslag, djurets roll och uppgift.

7UtkomstLivskamratArbetskamratArbets lspåverkanPreventionMånga samhällssektorer kommer dagligen i kontakt med djur. Djuren är livskamrater ochfritidsintresse med effekter på livsstil och social miljö. De kan även vara grund för val avutbildning för den djurintresserade ungdomen, eller vara del i rehabilitering av den svårtfunktionshindrade med svårigheter att finna motivation till nödvändig träning. Djur kan ocksåutgöra en del av arbetsmiljön på en arbetsplats som accepterar hundar på arbetsplatsen, ellerdär en synskadad med ledarhund arbetar.Servicehundar, diabeteshundar eller epilepsihundar, som lever dygnet runt med sin människa,har en livsviktig funktion i skyddet mot sjukdom. De kompenserar för funktionsbortfall förpersoner med kvarstående men efter skada eller sjukdom. Djur är också sällskap och enbrygga till en social identitet, oavsett om djuret är enbart familjemedlem eller även fungerarsom ett ”hjälpmedel”. I lantbruket, i hästnäringen, inom zoo-branschen, inom djursjukvård mfl ger djuren, utöver rollen som arbetskamrat, dessutom en utkomst och är således avytterligare värde för den enskilde. De som väljer att arbeta med djur professionellt är iallmänhet intresserade av djur och har ofta sällskapsdjur även privat.Djur finns som en integrerad del av många människors vardagsliv, som del av den privatasfären, på arbetsplatsen och som del av kulturutbudet. För vissa människor har djur en aktivdel i deras vård, behandling och egenvård, men för det stora flertalet är kontakten med djur endel av vidare sammanhang t ex platser som man besöker eller aktiviteter som man deltar i.Hälsoeffekter av våra husdjur kan därför inte reduceras till studier om djurs effekter påenskilda hälsovariabler utan måste ses i sitt komplexa sammanhang. Vi kan förvänta oss attfinna relevant forskning inom ett brett fält av hälsovetenskaper, naturvetenskaper ochbeteendevetenskaper.