• Have any questions?
  • info.zbook.org@gmail.com

Husdjur Och Folkhälsa - Mellanarkiv-offentlig.vgregion.se

5m ago
79 Views
0 Downloads
248.83 KB
36 Pages
Last View : 3d ago
Last Download : n/a
Upload by : Wren Viola
Share:
Transcription

Husdjur och folkhälsaEn forskningsöversikt om betydelsen avsällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsaMargareta HåkansonCarina Palmgren KarlssonMarie SallanderGöran Henriksson2008

2InnehållsförteckningFörord . 3Styrgrupp. 3Sammanfattning . 4Bakgrund . 5Uppdraget . 5Litteraturöversiktens syfte. 5Avgränsningar . 6Datainsamling. 6Husdjurens betydelse i vår vardag . 6Forskning och kunskapsläge . 8Studiernas omfattning och utbredning . 8En sammanfattande modell . 8Stressreduktion . 9Beröring . 9Anknytning och relation . 10Rörelsepåverkan. 11Fysisk aktivitet och grön miljö . 11Känsla av sammanhang – den meningsfulla aktiviteten . 12Social kontaktskapare . 13Motiverande till deltagande i aktiviteter. 13Djur förutsäger sjukdom – förebygger ohälsa . 14Djur indikerar våld mellan människor – förebygger ohälsa. 15Husdjuren- hälsofrämjande terapeuter . 16Djur främjar återhämtning efter sjukdom och skada. 16Resurs för . 16marginaliserade grupper med hög ohälsa. 16Terapin leder till ett hälsofrämjande fritidsintresse. 17Forskningsläget i Sverige . 18Husdjur och folkhälsa - sammanfattande reflektioner . 18Områden där kunskapen är bristfällig eller saknas helt . 19Ökad jämlikhet i hälsa - med djurens hjälp. 20Rekommenderade områden för vidare kunskapsutveckling . 20Livsstil . 21Delaktighet . 21Trygg och säker uppväxtmiljö . 22Arbetsmiljö . 23Hälsofrämjande hälso- och sjukvård . 23Slutord. 24Referenser . 25

3FörordDjurens betydelse för människors hälsa har uppmärksammats under senare år. I början av2000 talet gjordes en forskningsöversikt ”Djur i vården” av Ingemar Norling. Denna varfrämst inriktad på betydelsen av djur vid vård av äldre. I tidigare forskningsöversikter harNorling beskrivit naturens betydelse för hälsan, rekreation och psykisk hälsa samt enkortfattad översikt över betydelsen av en hälsofrämjande aktiv livsstil för äldre. Densammantagna bilden som ges av dessa rapporter är att det inte råder tvivel om att både naturensom helhet, trädgård och djur starkt bidrar till hälsa och livskvalitet hos gemene man. Utifråndetta material är det dock svårt att särskilja vilken specifik betydelse djur har i relation till dennaturkontakt som trädgården eller vistelsen i skog och mark ger.Det har gått flera år sedan Norlings rapport publicerades. Forskningen om effekter av attanvända djur och natur i samband med vård och rehabilitering har ökat, inom Sverige ochinternationellt. Flera översikter har publicerats där djurens betydelse vid vård och behandlingav människor med dålig hälsa beskrivits. Några översikter har gällt effekter av djur som endel av natur- och rekreationsforskning, andra som en föreslagen utveckling av enhälsofrämjande hälso- och sjukvård (Norling 2002; Hultman 2005; Hassink and Dijk 2006;Håkanson 2007; Bergnet and Braastad 2008).I ljuset av denna utveckling genomförs denna översikt – nu med fokus på hur våra husdjur harbetydelse för människors hälsa. Uppdraget kommer från Folkhälsokommittén i VästraGötalandsregionen. Forskargruppen som genomför uppdraget kommer från SLU ochFolkhälsokansliet, Västra Götalandsregionen.StyrgruppAnn Dolling, forskare SLU UmeåMats Emilson, vd AgrovästÅke Hedhammar, forskare SLU UppsalaJohan Jonsson, folkhälsochef Västra GötalandsregionenFredrika Mårtensson, forskare SLU AlnarpMargareta Stigson, platschef SLU Skara

4SammanfattningHusdjurens betydelse för främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa studerades i enlitteraturöversikt. Med husdjur menas i denna översikt sällskapsdjur och lantbrukets djur.Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan 2004-2008 eftersöktes, främst i databasenPubmed. Förutom ca 150 artiklar identifierades fem avhandlingar inom ämnet. Därutöverstuderades ett par ämnesöversikter om hälsofrämjande lantbruk samt om lantbruk ochskolprogram. Merparten av studierna är utförda utanför Sverige.Vi fann att forskningen stödjer påståenden om att djur har vissa hälsofrämjande effekter förmänniskan. Dessa effekter beskrivs dels som direkta effekter, dels som indirekta effekter.De direkta effekterna uppstår via beröring samt via relationen och dess särskilda karaktär avicke verbal natur.De indirekta effekterna uppstår via djurens motiverande roll, via den hälsofrämjande livsstilsom djurumgänget för med sig samt via den sociala identitet människan får och som djuretmedverkar till.En beskrivning av relevant forskning i Sverige samt rekommendationer för framtidautvecklings- och forskningsområden ingår i rapporten.

5BakgrundVåra husdjur har följt människan genom större delen av mänsklighetens historia. Vi harutvecklats i samspel och lärt oss att kommunicera med varandra, till ömsesidig nytta.Oräkneliga generationer människor har vuxit upp i ett samhälle präglat av jordbruk. Djur ochnatur var självklara inslag i barndom och vuxenliv. Endast de senaste fyra-femgenerationernas barn är uppväxta i stadsmiljö i högre grad än i landsbygdsmiljö Dennalivsstilsförändring har fört med sig ett avstånd mellan människan och naturen i vardagen, somskiljer sig mycket från tidigare jordbrukssamhällen. Där präglade naturens rytm och villkortillvaron. I en uppväxtmiljö med närhet till djur av många olika slag var samspel,kommunikation och förmågan att tyda djurens signaler en nyttig och självklar kunskap.Husdjuren var en del av vardagens arbete och nödvändiga för att klara tillvaron. Nu ser detannorlunda ut. Husdjuren har blivit sällskapsdjur eller produktionsenheter. Både nyttan av ochattityden till våra husdjur har förändrats.Men djuren finns ändå nära människans vardag. I dagens svenska samhälle har nästanvartannat hushåll husdjur. Många använder naturen och djuren för avkoppling och nöje.Djuren förefaller tillföra människan något värde utöver det rena nyttovärde som gårdarnasdjur ursprungligen bidrog med.Idag präglas sjukdomspanoramat i befolkningen av livsstilsjukdomar och psykisk ohälsa. Detbehövs långsiktiga insatser där den enskildes resurser stärks. Utvecklingen behöver styras motett hållbart samhälle, även ur ett hälsoperspektiv. Här kan husdjuren utgöra en medvetetanvänd resurs. Det finns en växande kunskap om de gröna vardagsmiljöernas betydelse förhälsan. Denna kunskap ger avtryck i samhällsplaneringen. Det är nu dags att även vårahusdjurs viktiga roll för hälsan synliggörs och används mer aktivt i samhällsutvecklingen.UppdragetÖversikten skall beskriva våra husdjurs inverkan på befolkningens och individen hälsa.Litteraturöversiktens syfteEtt primärt syfte med översikten är att sammanfatta kunskapen om husdjurens betydelse föratt främja hälsan i befolkningen. Det handlar om djurens roll för folkhälsan, som del avvardagslivet och som del av prevention och promotion.Ett andra syfte är att beskriva områden där kunskap är bristfällig eller saknas och där det ärangeläget att satsa på en kunskapsutveckling i form av forskning och utveckling.Merparten av den kunskap som finns idag baseras på forskning om effekter av djur vid vårdoch behandling dvs i samband med ohälsa. Forskningen ger vissa grundläggande insikter omsamspel och mekanismer mellan djur och människa. Denna kunskap är även användbar iforsknings- och utvecklingsarbete om hälsofrämjande effekter av djur.

6AvgränsningarMed husdjur menas här sällskapsdjur, främst hund, katt, smådjur och häst samt lantbruketsdjur. Djur som används vid forskning om människors hälsa samt vilda djur i naturmiljöeringår inte i detta underlag.Denna översikt fokuserar på de positiva effekterna av umgänge med och relationer till djur.Därför har studier om hälsorisker, skador, sjukdomar och smittospridning uteslutits.En särskild översikt där fördelar och risker med att inlemma djur i hälsofrämjande insatservägs mot varandra behöver göras. Det ingår dock inte i detta uppdrag.Översikten syftar inte heller till att värdera terapeutiska effekter av djur i vård och behandling.En sådan värdering ligger utanför uppdraget.Artikelsökningarna har begränsats till av oberoende forskare bedömda vetenskapliga artiklarfrån 2004-2008, främst från databasen Pubmed.DatainsamlingI en första sökomgång söktes artiklar via Pubmed. I en andra sökomgång har en utvidgadsökning i tidskriften Anthrozoos ingått. Sökning via databasen PsychInfo gav inga ytterligaretillskott utöver tidigare identifierade artiklar. De tidigare publicerade översiktsstudierna(Norling, 2002; Hultman, 2005; Håkanson, 2007; Hassink & van Dijk, 2006;Manimalisrapporten, 2005) har bildat grundstomme för att identifiera hälsorelaterade effekteroch mekanismer, beskrivna i vetenskapliga artiklar. De sökord som användes för djurslagenhund och katt var dog or canine samt cat or feline , samt pet för samtliga smådjur. Förhäst användes horse or equine . De sökord som användes för lantbrukets djur var farmanimal , cattle , cow , samt pig , sheep . Ytterligare sökord i kombination med ovanståendedjurspecifika sökord var Animal Assisted Theraphy, AAT, Animal Assisted Activity, AAA,Equine Assisted Therapy, EAT , samt animal abuse. Samtliga djurspecifika ord har matchatsmot sökorden och begreppen human health, public health, health, well-being, quality of life,health promotion, health prevention, human mortality, human morbidity, interspeciesinteraction, attachment, behaviour, bonding, self esteem, self perception samt social support.Husdjurens betydelse i vår vardagHusdjuren, sällskapsdjur och lantbrukets djur, har många olika funktioner i vår vardagberoende på djurslag, djurets roll och uppgift.

7UtkomstLivskamratArbetskamratArbets lspåverkanPreventionMånga samhällssektorer kommer dagligen i kontakt med djur. Djuren är livskamrater ochfritidsintresse med effekter på livsstil och social miljö. De kan även vara grund för val avutbildning för den djurintresserade ungdomen, eller vara del i rehabilitering av den svårtfunktionshindrade med svårigheter att finna motivation till nödvändig träning. Djur kan ocksåutgöra en del av arbetsmiljön på en arbetsplats som accepterar hundar på arbetsplatsen, ellerdär en synskadad med ledarhund arbetar.Servicehundar, diabeteshundar eller epilepsihundar, som lever dygnet runt med sin människa,har en livsviktig funktion i skyddet mot sjukdom. De kompenserar för funktionsbortfall förpersoner med kvarstående men efter skada eller sjukdom. Djur är också sällskap och enbrygga till en social identitet, oavsett om djuret är enbart familjemedlem eller även fungerarsom ett ”hjälpmedel”. I lantbruket, i hästnäringen, inom zoo-branschen, inom djursjukvård mfl ger djuren, utöver rollen som arbetskamrat, dessutom en utkomst och är således avytterligare värde för den enskilde. De som väljer att arbeta med djur professionellt är iallmänhet intresserade av djur och har ofta sällskapsdjur även privat.Djur finns som en integrerad del av många människors vardagsliv, som del av den privatasfären, på arbetsplatsen och som del av kulturutbudet. För vissa människor har djur en aktivdel i deras vård, behandling och egenvård, men för det stora flertalet är kontakten med djur endel av vidare sammanhang t ex platser som man besöker eller aktiviteter som man deltar i.Hälsoeffekter av våra husdjur kan därför inte reduceras till studier om djurs effekter påenskilda hälsovariabler utan måste ses i sitt komplexa sammanhang. Vi kan förvänta oss attfinna relevant forskning inom ett brett fält av hälsovetenskaper, naturvetenskaper ochbeteendevetenskaper.

8Forskning och kunskapslägeStudiernas omfattning och utbredningSammanlagt identifierades drygt 150 vetenskapliga artiklar som beskriver djurs positivaeffekter för människors hälsa, ett 70 tal inom vardera området sällskapsdjur och området hästoch lantbrukets djur. Därutöver granskades fem akademiska avhandlingar samt ett parforskningsöversikter över hälsofrämjande lantbruk samt om lantbruk och skolprogram vilkatillkommit under perioden 2004-08.I materialet finns forskning om djurs påverkan på livskvalitet, vid sorg och traumatiskalivshändelser, djurägares hälsa, hundägares sociala kontaktmönster, hundägares fysiskaaktivitet, flickors identitetsutveckling i stallet, djur i skolan och dess reducerande effekt påaggressivitet, djurs inverkan på social interaktion vid institutionsvistelse, hundars lugnandeinverkan vid stress, hundars roll för upplevd trygghet vid kvinnors vistelse utomhus, empatiskförmåga vid djurintresse hos barn, lantbrukets förutsättningar som hälsofrämjande miljö,djurägande bönders hälsoläge samt djur som resurser för att förebygga ohälsa. En relativt stordel av artiklarna (15) beskriver på olika sätt djurs roll för barn, kvinnor och män vid våld inära relationer.Merparten av studierna gäller förhållanden i USA, Storbritannien, Australien och Canada.Några studier är gjorda i olika europeiska länder, medan endast en handfull studier gällersvenska förhållanden. En studie är en jämförelsestudie mellan hälsovariabler i skolan iSverige och i Kina.Några studier har beskrivit hälsoeffekter hos friska individer. Den större mängden studier,som beskriver hälsovariabler, välbefinnande, livskvalitet, ökad social funktion och psykisktvälbefinnande, finner man bland studier av personer med olika funktionsnedsättningar elleridentifierade riskgrupper.En sammanfattande modellUmgänge med djur påverkar människan direkt och indirekt (McNicholas, Gilbey et al. 2005;Wells 2007). Direkt via beröring och via relationen, indirekt via den sociala roll som följermed djurägandet och via djurets motiverande roll för aktivitet och livsstil. Djurs inverkan påmänniskors hälsa knyts både till ett holistiskt och till ett salutogent perspektiv (Antonovskyand Elfstadius 2005) dvs människans livsvillkor ses som förutsättningar för hur hennes hälsapåverkas.Forskningen beskriver faktorer som var för sig eller sammantaget bidrar till hälsa.Djurkontaktens inverkan på människans stressnivå förefaller att vara en central komponent.De fysiologiska variabler som redovisas i olika studier är samtliga indikatorer på minskadstress. Kvalitativa variabler som lugn och minskad ångest bekräftar de fysiologiska effekterna.Hur de olika variablerna hänger ihop är oklart, liksom dess inbördes betydelse. Olikasannolika verkningsmekanismer beskrivs i studierna. I avsnitten nedan redovisas i materialetfunna teorier och förklaringsmodeller om forskningen kring djur och hälsa.Figuren nedan är ett försök att illustrera de olika komponenterna som hittills identifierats, att de ärförenade med varandra, och att det dessutom finns sidor/komponenter som vi ännu inte kan se ochdärför inte identifierat., Bilden är alltså fortfarande ofullständig.

9Fysiologisk påverkanRelationenMinskadstressMotivationenSocial funktionStressreduktionStressreduktion, buffring mot stress och lugnande påverkan är mekanismer somåterkommande beskrivs i studierna. De fysiologiska variabler som man har mätt är vanligenindikatorer på stressreaktioner, t ex puls, blodtryck, cortisol-nivåer i blod eller saliv, påverkanpå immunförsvaret och på det parasympatiska systemet. Mätvärden eller beskrivningaromfattar även emotionella reaktioner på djur, en känsla av lugn, ökad trygghet, det värdefullasällskapet och ökad livskvalitet, liksom hur djur skapar glädje och förbättrar humöret.Det finns rimlig anledning att anta att en positiv påverkan på en central stressreglerandemekanism är grunden till djurens stressreducerande effekt. När det stressreducerande systemetaktiveras motverkas eller balanseras stressresponser. Stressreaktioner släcks ut ochorganismen ”larmas av”.Även den omgivande miljön påverkar det stressreglerande systemet och naturupplevelser gereffekter som reducerar stress hos individen (Ottosson 2007). Djur kan genom sin närvarofungera som en stressreglerande faktor för individen, i direkt kontakt med människan ochindirekt som naturlig miljö.I studier beskrivs bl a hur djur i lokalen reducerar stress vid stressande arbetsuppgifter hos friskaförsökspersoner, att djur i klassrum och att deltagande vid ridläger signifikant minskar aggressivitethos barn (Kaiser, 2004).Positiva effekter på inlärning, kommunikationsförmåga, fysisk hälsa, beteende och emotionelltvälbefinnande karakteriserar terapiinsatser med djur oavsett målgruppernas olika karakteristika(Nimer & Lundahl, 2007).BeröringDen direkta påverkan via beröring och oxytocinfrisättning har kartlagts tämligen noggrant ochberöringsforskningen visar på likartade effekter hos olika arter av däggdjur, dvs att såväl djursom människa påverkas på likartat sätt av beröringen - och att detta aktiverar detstressreducerande systemet (Uvnäs-Moberg 2008). En förutsättning är att beröringen upplevssom positiv. Djuret kan initiera beröringen och ge ett gensvar p

Forskargruppen som genomför uppdraget kommer från SLU och Folkhälsokansliet, Västra Götalandsregionen. Styrgrupp Ann Dolling, forskare SLU Umeå . hund och katt var dog or canine samt cat or feline , samt pet för samtliga smådjur. För . stress. Kvalitativa variabler som lugn och minskad ångest bekräftar de fysiologiska effekterna.