SS 02 52 68 Ljudklassning Av Utrymmen I Byggnader - Byggtjanst.se

SS 02 52 68Foto: IngemanssonLjudklassning av utrymmen i byggnaderSyftet med den nya standarden SS 02 52 68 är att komplettera BBR och möjliggöra kvalitetsdeklaration av olika lokaltyper med avseende på ljudmiljön, ljudklassning, samt att underlätta arbetet för projektörer av ljudklimat i lokaler. Standarden kan användas i exempelvis byggnadsprogram och beskrivningar.Leif Åkerlöf, Ingemansson Technology ABAllt kvalitetssäkringsarbete börjar med attfastlägga förutsättningar och mål för projektet.Boverkets Byggregler, BBR kan inte användassom bas för att fastställa en byggnads ljudmiljö utan för varje projekt måste en specificeradljudstandard tas fram enligt byggherrens önskemål. Detta arbete underlättas nu tack vareden nya svenska standarden SS 02 52 68 Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell.BakgrundI BBR 99 föreskrivs att:”Byggnader skall dimensioneras och utformas medhänsyn till förekommande bullerkällor och så attuppkomst och spridning av störande ljud begränsas”.De övergripande kraven på ljudmiljön iBBR 99 är således mycket hårda men kraven32uttryckta i siffervärden är begränsade och riskför stora tolkningstvister föreligger.Sifferkrav anges endast för bostäder samtför högsta ljudnivå från installationer i vårdlokaler, fritidshem, daghem o d och undervisningsrum i skolor. Så har varit fallet sedanSBN 80. Detta till trots har exempelvis mångakommuner ”köpt” skolor med ”ljudkrav enligtbyggnormen”.I den statliga utredningen ”Handlingsplanmot buller” – SOU 1993:65 föreslog professorKihlman en ljudklassning av byggnader och1994 gav Byggforsningsrådet ut ”Ljudguiden” som bland annat innehåller värden förljudklassning av bostäder och kontor. Senarehar vi fått en svensk standard för ljudklassning av bostäder SS 02 52 67 och nu har en nysvensk standard för ljudklassning av övrigalokaler, SS 02 52 68 publicerats. Tillkomstenav och smakprov på innehållet i denna standard belyses i denna artikel.AMA-nytt Hus 1/2001

Omfattning och syfteI SS 02 52 68 anges riktvärden för: Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Rumsakustisk behandling Högsta ljudnivå från installationer Högsta ljudnivå från trafik.De utrymmen som omfattas av standarden är: Vårdlokaler Undervisningslokaler Dag- och fritidshem Kontor Hotell.Standardens syfte är att komplettera BBR ochmöjliggöra kvalitetsdeklaration av olika lokaltyper med avseende på ljudmiljön, ljudklassning, samt att underlätta arbetet för projektörer av ljudklimat i lokaler. Standardenkan användas i exempelvis byggnadsprogramoch beskrivningar.Standardens lokaltyper och kravvärden ärallmängiltiga och gör inte anspråk på att varaheltäckande. Kraven bör anpassas till aktuellverksamhet och aktuell byggnad. Värdena kananvändas vid upphandling av entreprenadermen kompletteringar kan behöva göras medförtydliganden av det som är speciellt för detaktuella projektet.För de olika lokaltyperna anges fyra ljudklasser, A, B, C och D. Klass A ger den bästastandarden. Klasserna kan översiktligt beskrivas på följande sätt: Ljudklass A ger mycket hög ljudstandard. Ljudklass B ger hög ljudstandard. Ljudklass C överensstämmer i de flesta fallmed praxis och i förekommande fall medäldre normkrav. Ljudklass D representerar låg ljudstandardoch är avsedd att tillämpas endast närljudklass C av olika skäl inte kan uppnås,exempelvis för vissa ombyggnadsprojekteller enkla, temporära utrymmen.För vissa typer av lokaler finns inte alltidmotiv för två högre ljudklasser. I standardenhar därför två klasser slagits samman,Ljudklass A/B respektive i några fallLjudklass B/C.StegljudsisoleringMålen för högsta stegljudsnivån anges i form avvägt stegljudsnivå, L’n,w enligt SS-EN ISO 717-2 iolika utrymmen i färdig byggnad. Se exempelsom visas i tabell 2.RumsakustikMålen för rumsakustiken anges i form av högsta värdet på efterklangstiden i oktavbanden250, 500, 1 000, 2 000 och 4 000 Hz. Vid 12 Hzfår efterklangstiden vara 20 % längre än angivna värden. Se exempel som visas i tabell 3.I en bilaga i standarden anges en metod föromräkning av efterklangstid till absorptionsmängd. En grov omräkning av efterklangstiden till absorptionsmängd redovisas i tabell 4.Här finns ett visst utrymme för diskussioner.Tabell 1. Exempel. Luftljudsisolering – KontorslokalerLägsta total luftljudsisolering mellan utrymmen, R’w (dB)Typ av utrymmeLjudklass A/BKontorsrummot korridorSamtalsrum, chefsrum, konferensrummot korridorWC/dusch, omklädningsrummot kontorsrummot WC/duschmot korridorVilrum, personalrummot korridorMellan olika hyresgäster1)Ljudklass CLjudklass 0444030–40–44För rum med glasade väggar 30 dB.Tabell 2. Exempel. Stegljudsnivå – HotellHögsta stegljudsnivå mellan olika utrymmen, L’n,w (dB)Typ av utrymmeLjudklass A/BLjudklass CLjudklass DI gästrumfrån trapphus, korridor606570från annat utrymme525660Tabell 3. Exempel. Rumsakustik – UndervisningslokalerExempelNågra exempel på de olika riktvärdena angeshär för de olika ljudfaktorerna och de olikabyggnadstyperna.LuftljudsisoleringMålen för lägsta luftljudsisoleringen anges iform av vägt reduktionstal, R w enligtSS-EN ISO 717-1 mellan utrymmen i färdigbyggnad. Se exempel som visas i tabell 1.AMA-nytt Hus 1/2001Längsta efterklangstid i olika utrymmen, (sekunder)Typ av utrymmeLjudklass ALjudklass B/CLjudklass ,80,41)0,41)Grupp- och konferensrum, bibliotek,lärarrum, personalrum, uppehållsrum,matsal, kök, diskrum0,50,60,8Korridor, omklädningsrum0,60,81,0Trapphus0,81,01,21)Måste specialstuderas med avseende på bland annat möblering och reflekterande ytor.33

Absorptionsmängden i ett utrymme definierassom minsta absorbentarea i relation till utrymmets takarea med absorbent av viss absorptionsklass enligt SS-EN ISO 11 654. I de flestafall kan en lägre absorbentklass användas omabsorbentarean ökas i erforderlig grad.Buller från installationerMålet för högsta ljudnivå från installationeranges i form av frekvensvägd ljudtrycksnivådB(A) respektive dB(C). Se exempel som visas itabell 5. Värdena avser den sammanlagdaljudnivån, ekvivalentnivån under den tid stör-Tabell 4. Exempel. Rumsakustik – Undervisningslokaler. Efterklangstiden omräknad till absorptionsmängdMinsta absorptionsmängd i olika utrymmen (Andel av takytan % / absorbentklass)Typ av utrymmeLjudklass ALjudklass B/CUndervisningsrum100 / B85 / BUndervisningslandskap100 / A100 / AGrupp- och konferensrum, bibliotek,lärarrum, personalrum, uppehållsrum,matsal, kök, diskrumLjudklass D100 /A85 / A55 / AKorridor, omklädningsrum85 / A55 / A40 / ATrapphus55 / B40 / B20 / BTabell 5. Exempel. Buller från installationer – VårdlokalerHögsta totala ljudnivå från samtliga installationer, dB(A) / dB(C)Ljudklass ALjudklass B/CLjudklass DHörselundersökningsrum18 / 3022 / 3526 / 35Undersökningsrum, vårdrum, jourrum26 / 4530 / 5030 / 50Operationssalar30 / 5035 / 5540 / 60Samtalsrum, konferensrum,kontorsrum, vilrum30 / 5035 / 5535 / 55Dagrum, personalrum, matsal,gymnastiksal, simhall, rörelseterapi35 / 5040 / 5545 / 60Korridor, trapphus, WC, dusch,omklädningsrum40 / 6045 / 6045 / –Kök, diskrum45 / 6050 / 6055 / –Utomhus gäller kravet högsta A-vägda ljudnivå 40 dB vid närliggande bostadshusoch utanför vårdrumsfönster respektive högst 50 dB utanför egna övriga fönster.Tabell 6. Exempel. Trafikbuller. Dag- och fritidshemHögsta ekvivalenta/maximala ljudnivå från trafik, dB(A)Typ av utrymmeInomhusRum avsett för vila, undervisningsrumLekrum, kontorsrum, personalrum,samtalsrumÖvriga utrymmenUtomhusPå lekytor1)Ljudklass ALjudklass B/CTrafikbullerMålet för högsta ljudnivå från trafik och andrakällor utanför byggnaden anges i form av frekvensvägd ljudtrycksnivå dB(A). Se exempelsom visas i tabell 6. Värdena avser medeldygnsekvivalentnivån respektive den maximala ljudnivån med tidsvägning F (Fast), medstängda fönster men med eventuella uteluftdon i öppet läge. För buller från mer sporadisktrafik som förekommer högst en gång per timme kan upp till 10 dB högre maximalnivå accepteras.55 / B100 / ATyp av utrymmeningen pågår från alla installationer som alstrar buller med lång varaktighet. För mer kortvarigt buller kan 5 dB högre total maximalljudnivå accepteras.Buller via bjälklag, väggar etc från aggregatrum skall dimensioneras för minst 8 dB lägreljudnivå än gällande totalkrav för respektiveutrymme.Ljudklass D26 / 4030 / 4530 / 5035 / 5040 / 5535 / 5040 / 5535 / 5545 / 6050 / –55 / –55 / –1)RekommendationerTrots att det nu finns en standard som angertre ljudklasser för en stor mängd lokaltypervarierar behovet av högre standard. Några rekommendationer för olika lokaltyper lämnasnedan.VårdlokalerFör vårdlokaler anges de tre klasserna A, B/Coch D. Det betyder att den ”normala” standarden B/C är god och motiven för en högre standard är inte så starka. Buller från installationer och trafik är viktiga faktorer för en godljudmiljö samt sekretessbehovet och den rumsakustiska behandlingen av väntrum i allmänhet samt undersökningsrum för barn.Exempel på ljudstandard för ett sjukhus iljudklass B/C ges i figur 1.Bristande ljudisolering hos dörrar är denvanligaste orsaken till låg ljudstandard i vårdbyggnader. Speciellt med dubbelflygliga dörrar är det svårt eller omöjligt att i praktikenuppnå högre ljudisolering än ca R w 30 dB.UndervisningslokalerFör undervisningslokaler anges de tre klasserna A, B/C och D. Det betyder att den ”normala” standarden B/C är god och motiven för enhögre standard är inte så starka. Rumsakustisk behandling samt buller från installationerär de viktigaste faktorerna för en god ljudmiljöi undervisningslokaler.Exempel på ljudstandard för en skola iljudklass B/C ges i figur 2.Bristande ljudabsorption i lärosalar, korridorer, matsalar och gymnastiksalar är denvanligaste orsaken till låg ljudstandard i skolor.Gäller minst halva lekytan34AMA-nytt Hus 1/2001

Ljudstandard SjukhusFigur 1. Exempel på ljudstandard för ett sjukhus i ljudklass B/C.Ljudstandard SkolaFigur 2. Exempel på ljudstandard för en skola i ljudklass B/C.AMA-nytt Hus 1/200135