SS 02 52 68 Ljudklassning Av Utrymmen I Byggnader - Byggtjanst.se
SS 02 52 68Foto: IngemanssonLjudklassning av utrymmen i byggnaderSyftet med den nya standarden SS 02 52 68 är att komplettera BBR och möjliggöra kvalitetsdeklaration av olika lokaltyper med avseende på ljudmiljön, ljudklassning, samt att underlätta arbetet för projektörer av ljudklimat i lokaler. Standarden kan användas i exempelvis byggnadsprogram och beskrivningar.Leif Åkerlöf, Ingemansson Technology ABAllt kvalitetssäkringsarbete börjar med attfastlägga förutsättningar och mål för projektet.Boverkets Byggregler, BBR kan inte användassom bas för att fastställa en byggnads ljudmiljö utan för varje projekt måste en specificeradljudstandard tas fram enligt byggherrens önskemål. Detta arbete underlättas nu tack vareden nya svenska standarden SS 02 52 68 Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell.BakgrundI BBR 99 föreskrivs att:”Byggnader skall dimensioneras och utformas medhänsyn till förekommande bullerkällor och så attuppkomst och spridning av störande ljud begränsas”.De övergripande kraven på ljudmiljön iBBR 99 är således mycket hårda men kraven32uttryckta i siffervärden är begränsade och riskför stora tolkningstvister föreligger.Sifferkrav anges endast för bostäder samtför högsta ljudnivå från installationer i vårdlokaler, fritidshem, daghem o d och undervisningsrum i skolor. Så har varit fallet sedanSBN 80. Detta till trots har exempelvis mångakommuner ”köpt” skolor med ”ljudkrav enligtbyggnormen”.I den statliga utredningen ”Handlingsplanmot buller” – SOU 1993:65 föreslog professorKihlman en ljudklassning av byggnader och1994 gav Byggforsningsrådet ut ”Ljudguiden” som bland annat innehåller värden förljudklassning av bostäder och kontor. Senarehar vi fått en svensk standard för ljudklassning av bostäder SS 02 52 67 och nu har en nysvensk standard för ljudklassning av övrigalokaler, SS 02 52 68 publicerats. Tillkomstenav och smakprov på innehållet i denna standard belyses i denna artikel.AMA-nytt Hus 1/2001
Omfattning och syfteI SS 02 52 68 anges riktvärden för: Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Rumsakustisk behandling Högsta ljudnivå från installationer Högsta ljudnivå från trafik.De utrymmen som omfattas av standarden är: Vårdlokaler Undervisningslokaler Dag- och fritidshem Kontor Hotell.Standardens syfte är att komplettera BBR ochmöjliggöra kvalitetsdeklaration av olika lokaltyper med avseende på ljudmiljön, ljudklassning, samt att underlätta arbetet för projektörer av ljudklimat i lokaler. Standardenkan användas i exempelvis byggnadsprogramoch beskrivningar.Standardens lokaltyper och kravvärden ärallmängiltiga och gör inte anspråk på att varaheltäckande. Kraven bör anpassas till aktuellverksamhet och aktuell byggnad. Värdena kananvändas vid upphandling av entreprenadermen kompletteringar kan behöva göras medförtydliganden av det som är speciellt för detaktuella projektet.För de olika lokaltyperna anges fyra ljudklasser, A, B, C och D. Klass A ger den bästastandarden. Klasserna kan översiktligt beskrivas på följande sätt: Ljudklass A ger mycket hög ljudstandard. Ljudklass B ger hög ljudstandard. Ljudklass C överensstämmer i de flesta fallmed praxis och i förekommande fall medäldre normkrav. Ljudklass D representerar låg ljudstandardoch är avsedd att tillämpas endast närljudklass C av olika skäl inte kan uppnås,exempelvis för vissa ombyggnadsprojekteller enkla, temporära utrymmen.För vissa typer av lokaler finns inte alltidmotiv för två högre ljudklasser. I standardenhar därför två klasser slagits samman,Ljudklass A/B respektive i några fallLjudklass B/C.StegljudsisoleringMålen för högsta stegljudsnivån anges i form avvägt stegljudsnivå, L’n,w enligt SS-EN ISO 717-2 iolika utrymmen i färdig byggnad. Se exempelsom visas i tabell 2.RumsakustikMålen för rumsakustiken anges i form av högsta värdet på efterklangstiden i oktavbanden250, 500, 1 000, 2 000 och 4 000 Hz. Vid 12 Hzfår efterklangstiden vara 20 % längre än angivna värden. Se exempel som visas i tabell 3.I en bilaga i standarden anges en metod föromräkning av efterklangstid till absorptionsmängd. En grov omräkning av efterklangstiden till absorptionsmängd redovisas i tabell 4.Här finns ett visst utrymme för diskussioner.Tabell 1. Exempel. Luftljudsisolering – KontorslokalerLägsta total luftljudsisolering mellan utrymmen, R’w (dB)Typ av utrymmeLjudklass A/BKontorsrummot korridorSamtalsrum, chefsrum, konferensrummot korridorWC/dusch, omklädningsrummot kontorsrummot WC/duschmot korridorVilrum, personalrummot korridorMellan olika hyresgäster1)Ljudklass CLjudklass 0444030–40–44För rum med glasade väggar 30 dB.Tabell 2. Exempel. Stegljudsnivå – HotellHögsta stegljudsnivå mellan olika utrymmen, L’n,w (dB)Typ av utrymmeLjudklass A/BLjudklass CLjudklass DI gästrumfrån trapphus, korridor606570från annat utrymme525660Tabell 3. Exempel. Rumsakustik – UndervisningslokalerExempelNågra exempel på de olika riktvärdena angeshär för de olika ljudfaktorerna och de olikabyggnadstyperna.LuftljudsisoleringMålen för lägsta luftljudsisoleringen anges iform av vägt reduktionstal, R w enligtSS-EN ISO 717-1 mellan utrymmen i färdigbyggnad. Se exempel som visas i tabell 1.AMA-nytt Hus 1/2001Längsta efterklangstid i olika utrymmen, (sekunder)Typ av utrymmeLjudklass ALjudklass B/CLjudklass ,80,41)0,41)Grupp- och konferensrum, bibliotek,lärarrum, personalrum, uppehållsrum,matsal, kök, diskrum0,50,60,8Korridor, omklädningsrum0,60,81,0Trapphus0,81,01,21)Måste specialstuderas med avseende på bland annat möblering och reflekterande ytor.33
Absorptionsmängden i ett utrymme definierassom minsta absorbentarea i relation till utrymmets takarea med absorbent av viss absorptionsklass enligt SS-EN ISO 11 654. I de flestafall kan en lägre absorbentklass användas omabsorbentarean ökas i erforderlig grad.Buller från installationerMålet för högsta ljudnivå från installationeranges i form av frekvensvägd ljudtrycksnivådB(A) respektive dB(C). Se exempel som visas itabell 5. Värdena avser den sammanlagdaljudnivån, ekvivalentnivån under den tid stör-Tabell 4. Exempel. Rumsakustik – Undervisningslokaler. Efterklangstiden omräknad till absorptionsmängdMinsta absorptionsmängd i olika utrymmen (Andel av takytan % / absorbentklass)Typ av utrymmeLjudklass ALjudklass B/CUndervisningsrum100 / B85 / BUndervisningslandskap100 / A100 / AGrupp- och konferensrum, bibliotek,lärarrum, personalrum, uppehållsrum,matsal, kök, diskrumLjudklass D100 /A85 / A55 / AKorridor, omklädningsrum85 / A55 / A40 / ATrapphus55 / B40 / B20 / BTabell 5. Exempel. Buller från installationer – VårdlokalerHögsta totala ljudnivå från samtliga installationer, dB(A) / dB(C)Ljudklass ALjudklass B/CLjudklass DHörselundersökningsrum18 / 3022 / 3526 / 35Undersökningsrum, vårdrum, jourrum26 / 4530 / 5030 / 50Operationssalar30 / 5035 / 5540 / 60Samtalsrum, konferensrum,kontorsrum, vilrum30 / 5035 / 5535 / 55Dagrum, personalrum, matsal,gymnastiksal, simhall, rörelseterapi35 / 5040 / 5545 / 60Korridor, trapphus, WC, dusch,omklädningsrum40 / 6045 / 6045 / –Kök, diskrum45 / 6050 / 6055 / –Utomhus gäller kravet högsta A-vägda ljudnivå 40 dB vid närliggande bostadshusoch utanför vårdrumsfönster respektive högst 50 dB utanför egna övriga fönster.Tabell 6. Exempel. Trafikbuller. Dag- och fritidshemHögsta ekvivalenta/maximala ljudnivå från trafik, dB(A)Typ av utrymmeInomhusRum avsett för vila, undervisningsrumLekrum, kontorsrum, personalrum,samtalsrumÖvriga utrymmenUtomhusPå lekytor1)Ljudklass ALjudklass B/CTrafikbullerMålet för högsta ljudnivå från trafik och andrakällor utanför byggnaden anges i form av frekvensvägd ljudtrycksnivå dB(A). Se exempelsom visas i tabell 6. Värdena avser medeldygnsekvivalentnivån respektive den maximala ljudnivån med tidsvägning F (Fast), medstängda fönster men med eventuella uteluftdon i öppet läge. För buller från mer sporadisktrafik som förekommer högst en gång per timme kan upp till 10 dB högre maximalnivå accepteras.55 / B100 / ATyp av utrymmeningen pågår från alla installationer som alstrar buller med lång varaktighet. För mer kortvarigt buller kan 5 dB högre total maximalljudnivå accepteras.Buller via bjälklag, väggar etc från aggregatrum skall dimensioneras för minst 8 dB lägreljudnivå än gällande totalkrav för respektiveutrymme.Ljudklass D26 / 4030 / 4530 / 5035 / 5040 / 5535 / 5040 / 5535 / 5545 / 6050 / –55 / –55 / –1)RekommendationerTrots att det nu finns en standard som angertre ljudklasser för en stor mängd lokaltypervarierar behovet av högre standard. Några rekommendationer för olika lokaltyper lämnasnedan.VårdlokalerFör vårdlokaler anges de tre klasserna A, B/Coch D. Det betyder att den ”normala” standarden B/C är god och motiven för en högre standard är inte så starka. Buller från installationer och trafik är viktiga faktorer för en godljudmiljö samt sekretessbehovet och den rumsakustiska behandlingen av väntrum i allmänhet samt undersökningsrum för barn.Exempel på ljudstandard för ett sjukhus iljudklass B/C ges i figur 1.Bristande ljudisolering hos dörrar är denvanligaste orsaken till låg ljudstandard i vårdbyggnader. Speciellt med dubbelflygliga dörrar är det svårt eller omöjligt att i praktikenuppnå högre ljudisolering än ca R w 30 dB.UndervisningslokalerFör undervisningslokaler anges de tre klasserna A, B/C och D. Det betyder att den ”normala” standarden B/C är god och motiven för enhögre standard är inte så starka. Rumsakustisk behandling samt buller från installationerär de viktigaste faktorerna för en god ljudmiljöi undervisningslokaler.Exempel på ljudstandard för en skola iljudklass B/C ges i figur 2.Bristande ljudabsorption i lärosalar, korridorer, matsalar och gymnastiksalar är denvanligaste orsaken till låg ljudstandard i skolor.Gäller minst halva lekytan34AMA-nytt Hus 1/2001
Ljudstandard SjukhusFigur 1. Exempel på ljudstandard för ett sjukhus i ljudklass B/C.Ljudstandard SkolaFigur 2. Exempel på ljudstandard för en skola i ljudklass B/C.AMA-nytt Hus 1/200135
Dag- och fritidshemFör dag- och fritidshem anges de tre klassernaA, B/C och D. Det betyder att den ”normala”standarden B/C är god och motiven för en högre standard är inte så starka. Rumsakustiskbehandling är den viktigaste faktorn för engod ljudmiljö i dag- och fritidshem.Exempel på ljudstandard för ett fritidshem iljudklass B/C ges i figur 3.Bristande ljudabsorption i t ex lekrum ärden vanligaste orsaken till låg ljudstandard idag- och fritidshem. Exempel finns att barnriskerar tinnitus på daghem om mängden ljudabsorbenter är för liten och antalet barn förstort i lokalerna.KontorFör kontor anges de tre klasserna A/B, C ochD. Det betyder att den ”normala” standarden C är acceptabel men att motiven för en högre standard är mycket starka. Buller från installationer och trafik samt rumsakustisk behandling är viktiga faktorer för en god ljudmiljö i kontor.Exempel på ljudstandard för ett kontor i ljudklass A/B ges i figur 4.Bristande mängd ljudabsorbenter samt förtät möblering är vanliga orsaker till låg ljudstandard i kontor.HotellFör hotell anges de tre klasserna A/B, C och D.Det betyder att den ”normala” standarden Cär acceptabel men att motiven för en högrestandard är starka. Ljudklass C motsvarar detidigare normkraven för hotell, ljudklass A/Bmotsvarar kraven för moderna hotell med högstandard och ljudklass D kan användas videnklare hotell, vandrarhem eller motsvarande.Buller från installationer och trafik samtljudisoleringen mot korridor är viktiga faktorer för en god ljudmiljö i hotell.Exempel på ljudstandard för ett hotell iljudklass A/B ges i figur 5.Bristande ljudisolering hos dörrar mellangästrum och korridor samt hög stegljudsnivå ärvanliga orsaker till låg ljudstandard i hotell. Ljudstandard FritidshemFigur 3. Exempel på ljudstandard för ett fritidshem i ljudklass B/C.36AMA-nytt Hus 1/2001
Ljudstandard KontorFigur 4. Exempel på ljudstandard för ett kontor i ljudklass A/BFoto: IngemanssonLjudstandard HotellFigur 5. Exempel på ljudstandard för ett hotell iljudklass A/B.AMA-nytt Hus 1/200137
Hotell För hotell anges de tre klasserna A/B, C och D. Det betyder att den "normala" standarden C är acceptabel men att motiven för en högre standard är starka. Ljudklass C motsvarar de tidigare normkraven för hotell, ljudklass A/B motsvarar kraven för moderna hotell med hög standard och ljudklass D kan användas vid
Collectively make tawbah to Allāh S so that you may acquire falāḥ [of this world and the Hereafter]. (24:31) The one who repents also becomes the beloved of Allāh S, Âَْ Èِﺑاﻮَّﺘﻟاَّﺐُّ ßُِ çﻪَّٰﻠﻟانَّاِ Verily, Allāh S loves those who are most repenting. (2:22
the methods described in ASTM-C181 [4] and ISO 1927-3 [5]. From these results, the WI (based on the four first rams, calculated in Eq. (1) ), the extended WI (based on all 100 rams, calcu- lated in Eq. (2)) and changes in height and changes in density per ram as reported by the auto- mated sand-rammer. The density calculation is based on the .
Biographies (as at 29 October 2019) Dr Catherine Calderwood, Chief Medical Officer for Scotland, Scottish Government Catherine Calderwood has been the Chief Medical Officer for Scotland since 2015. Catherine qualified from Cambridge and Glasgow Universities and continues to work as an obstetrician at a regular antenatal clinic at the Royal Infirmary of Edinburgh. As a junior doctor she worked .
The bridge would link the A1020 Royal Docks Road in Beckton with the A2016 Western Way in Thamesmead. The alignment and junctions, particularly on the southern side, will need more detailed work to ensure that the impacts on residents are minimised, and connections to the existing transport networks are optimised. 130. 7 3. Gallions Reach tunnel 3.1. A concept design for a tunnel at Gallions .
business, and both come with public disclosure requirements. There are, however, a number of key differences between the two limited entities, and professional firms should think very carefully before committing to a company structure. Business structures for Architects With income tax and corporation tax rates falling, is now the time to review
The Careers Group University of London runs an annual one day course on working with charities. Ask the RVC Careers Consultant for more information. ANIMAL NUTRITION: The profession is unregulated in terms of being a nutritionist working with animals. However, in order to have any credibility with intending clients or employers, it might be best to take an MSc or PhD in this subject. For a .
children learning English as an additional language. The examples show how all young children have an amazing ability to understand and will often surpass practitioners’ expectations to reach their potential – provided they can explore mathematics through play and in personally meaningful ways. Practitioners need to provide opportunities for all children, ensuring that those less likely to .
The FTA Construction Project Management Handbook update was sponsored and managed by FTA’s Office of Technology. The lead author for the update was Kam Shadan of Gannett Fleming, Inc., a national engineering and construction management firm with specialized expertise in transit project planning, design, and construction.
