Final Klope Avhandling - Lnu.diva-portal

1m ago
16 Views
0 Downloads
4.80 MB
306 Pages
Last View : 1d ago
Last Download : n/a
Upload by : Randy Pettway
Transcription

Eva KlopeLinnaeus University DissertationsNo 384/2020Eva KlopeRespektabla frisörer– Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildningRespektabla frisörer– Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildningLnu.seisbn: 978-91-89081-60-4 (print), 978-91-89081-61-1 (pdf )linnaeus university pressKlope omslag.indd 1-32020-05-05 08:45

Respektabla frisörer– Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Linnaeus University DissertationsNo 384/2020R ESPEKTABLA FRISÖRER– Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejeri gymnasieskolans frisörutbildningE VA K LOPELINNAEUS UNIVERSITY PRESS

Respektabla frisörer – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejeri gymnasieskolans frisörutbildningDoktorsavhandling, Institutionen för didaktik och lärares praktik,Linnéuniversitetet, Växjö, 2020ISBN: 978-91-89081-60-4 (print), 978-91-89081-61-1 (pdf)Utgiven av: Linnaeus University Press, 351 95 VäxjöTryck: Holmbergs, 2020

AbstractKlope, Eva (2020). Respektabla frisörer – Femininitet och (yrkes)identitet blandtjejer i gymnasieskolans frisörutbildning (Respectable hairdressers – Femininity and(vocational) identity among girls in vocational education and training forhairdressers) Linnaeus University Dissertations No 384/2020, ISBN: 978-9189081-60-4 (print), 978-91-89081-61-1 (pdf). Written in Swedish.The aim of this thesis is to contribute with knowledge on how adolescent girlsin VET for hairdressers in Swedish Upper Secondary School negotiate andperform (vocational) identities from a class- and gender perspective with specialfocus on femininity. This is done through ethnographical fieldwork where 18female students and their vocational teachers were observed for four months.Theoretically the study is inspired by feminist poststructuralist theory togetherwith theory of how working-class women act to become respectable, since classand gender must be fused together to produce an accurate representation ofpower relations.The results show how the girls position themselves as beauty experts and thisexpertise involves transforming people to appear in accordance with genderedand classed beauty norms. To be recognized as a hairdresser-girl the studentsare supposed to look nice and feminine. The hairdresser’s body and image aredescribed as a trade-mark to be used to look profesional. Moreover, throughcleaning-tasks the girls are expected to act as hardworking respectable subjectsand to make the practice respectable. The hairdresser student is also positionedas a female entrepreneur, that is constructed through two different discourses.One depicts the vocation as a glamorous profession to love. The other as hardwork, low wages, and a craft that requires many hours of education. Themeanings of men's absence in VET for hairdressers are also explored. The girlsmaintain the men’s privileged positions through stories which describe malehairdressers as more skillful. A school class consisiting of girls only is describedas problematic where conflicts and ‘drama’ were explained by gender, and causedby the absence of boys. One conclusion of the thesis is that traditionallyfeminine coded performances, such as careing, being nice, and doing good isreshaped in a neoliberal time where notions of a competitive, strong, and selfgoverning girl is the one that has become the ideal hairdresser. The position ofa self-governing girl neglects issues of class and gender, since discourses of GirlPower position girls in a way that the individual subject owns their success, andthat we are living in an equal society.Key words: Class, Etnography, Gender, Hairdressers, Vocational education andtraining (VET)

InnehållsförteckningInledning; Get Rich or Die Trying . 1Syfte. 16Disposition. 16Frisöryrket och frisörutbildningen -en historisk framställning .18Frisöryrkets förändring över tid . 18Frisörutbildnings förändring över tid. 22Identitet och femininitet; trådar i avhandlingens teoretiska väv . 32Identitet som görande. 32Kön och identitet. 38En respektabel kvinna- femininitet och klass . 44Tidigare forskning. 57Gymnasieval, kön och klass . 60Köns- och klassmönster i ungas resonemang om utbildningsval . 61Entreprenörskap, anställningsbarhet och kön i yrkesutbildning . 65Yrkesutbildning, arbetsmarknad och kön . 69Identitet, kön och klass i (yrkes)utbildning . 71Konstruktioner av kön på yrkesprogram . 77Service, omsorg, altruism i feminint kodade yrkesutbildningar. 79Yrkesidentiteter i yrkesutbildning . 83En etnografisk ansats . 87En tolkande och reflekterande etnografi. 88Deltagande observationer och samtal . 89Genomförande . 91Deltagande i skolvardagens aktiviteter med siktet på (yrkes)identitet ochfemininitet . 94Att skriva fältanteckningar i och om skolvardagens myller. 101Intervjuer. 104Forskaren som medskapare av material och frågan om reflexivitet . 108Etiska reflektioner . 111Analysprocess . 113DEL II. 115Skönhetsexperter skapar kvinnor och män . 116

Skönhetsexperter gör kvinnor respektabla . 118Mjuka tjejer och kantiga killar. Könskodad form som norm. 122Stilkategorier underminerar och upprätthåller könsdikotomi och klass . 126Sammanfattning . 132Fina feminina frisörtjejer . 135Attraktiva skönhetsexperter . 136Reglerande normer och säljande skönhetsideal . 139Heterofeminin glamour; att göra sig lik men också olik . 141Ambivalent identifikation med feminin estetik . 145Den problematiska ytan. Köns- och yrkesbestämda samtal . 148Sammanfattning . 156Respektabla subjekt och praktiker . 158En respektabel praktik och städning som möjliggör karriär . 160Städning ett sätt att iscensätta sig som ett arbetsamt subjekt . 162Parodi och drift med en underordnad position. 166Tvättstugan och labbet. Fristäder som möjliggör motstånd . 168Hygien – ett sätt att göra frisöryrket respektabelt. 172Sammanfattning . 173Kvinnliga (lönearbetande) entreprenörer . 176Professionella och omtänksamma försäljare. 180Omsorg och empati framställs som svårförenlig med ekonomi . 184Ansvarsfulla frisörtjejer till salu . 186Fejkade och äkta leenden . 191Lönsamma ekonomer med makt över sin inkomst . 206(O)jämlika löner och (o)möjligt motstånd. 216Sammanfattning . 223Oss frisörtjejer emellan. De symboliskt närvarande männen .226Könsstereotypa föreställningar upprepas och utmanas . 226Typiskt tjejer? Om vänskap och konflikt tjejer emellan . 233Om avsaknaden av killar . 237Uppfostran som förklaringsmodell för ett avvikande könsframträdande . 241En typiskt otypisk tjej–– en möjlighet till identifikation. 243Behovet av att konstruera en motpol bland tjejer. 244Sammanfattning . 245Diskussion; Get Rich or Die Trying? .248Tjejer i yrkesutbildning och förvirrande (post)feministiska ideal . 249En nygammal könsordning förklädd i glittrig dröm. 254En nyliberal respektabilitet. 259

Epilog . 266Summary . 267Tackord . 275Referenser .278Bilagor. 290

Inledning; Get Rich or Die TryingJag läser texten flera gånger ”Get Rich or Die Trying.” Bokstäverna i sirligt guld ärbroderade på det svarta sammetsbandet längst ner på kanten av studentmössan.Mössan sitter långt ner på Sandras huvud. Då läraren kallar på hennes uppmärksamhetmåste Sandra luta huvudet svagt bakåt för att möta hennes blick. Uttrycket i Sandrasögon är frånvarande med tunga ögonlock som hänger, färgad av champagnefrukostoch tidig morgon med make-up, frisering och påklädning. Hon ser trött ut. Om någontimma är det dags att lämna gymnasieskolan för sista gången som elev. Undrar vadhon kommer att bli tänker jag. Inte frisör i alla fall har hon berättat tidigare: ”Det kännssom man måste satsa så mycket och sedan kanske man ändå inte lyckas”. Iställetfunderar hon på att flytta till Barcelona och ta jobb på ett callcenter. Längre framdrömmer hon om ett framgångsrikt liv, kanske som kemist. Budskapet på mössan är ialla fall tydligt. Bli rik. Eller dö medan du försöker. Att lyckas och bli rik genomfrisöryrket framstår som svårt. Risken är att en kanske hinner dö under tiden som enförsöker.Vi befinner oss i ett klassrum i en gymnasieskola, på hantverksprogrammetsfrisörinriktning. Klassrummet är pyntat med ballonger och serpentiner i olika färger.På tavlan bakom läraren Susanne står det ”Lycka till!” med stora bokstäver. Bordetsom vi har samlats runt är smyckat med vitt tyll och det står skålar med chips ochchampagneglas i plast fyllda med cider. Runt bordet sitter tretton tjejer. De flesta harlångt hår som är lockat i stora svall och deras ansikten är sminkade. Runt halsen har derosa band med tutor, små flaskor med champagne och en och annan blomma. Alla ärklädda i vita korta klänningar och studentmössor som liksom Sandras är placerade påhuvudet eller i knät. Mössorna är dekorerade med strass som glittrar och sirligabokstäver med diverse texter. På flera av elevernas mössor står det ”Frisör”, på någraskolans namn och på andra mössor står det länder som ”Bosnia Hercegovina”. Det ärderas sista dag i gymnasiet och på vägen från kyrkan har det sjungits om den ljusnandeframtid som är vår. Eller mest har de blåst i sina tutor och vrålat ”Fy fan vad vi är bra!”Läraren Susanne som har varit elevernas mentor ska hålla tal. Hon uppmanar demnågra gånger att lägga undan sina mobiler innan hon kan hålla talet. ”Nu får ni klara erutan mobilerna en kvart i alla fall” säger hon. ”Ja, ja.” säger någon och lägger ifrån sigtelefonen. Andra fortsätter med att ta foton, skriva och läsa i mobilerna. Susanne1

upprepar sig några gånger och till slut lyckas hon. Eleverna lägger undan telefonerna.”Det här talet handlar om er! Mina elever! Att ni ska bli yrkesstolta! Jag hoppasverkligen att ni har fått känna den känslan, hur den känns.” säger hon och gör en kortpaus innan hon fortsätter ”I en speciell bransch som frisörbranschen är. Jag hoppasatt ni har lärt er mycket och att ni har fått självförtroende.” Några av eleverna nickarinstämmande. Det ringer i Sandras telefon. Hon svarar. ”Men nej inte nu!” sägerläraren. ”Men vänta, jag måste bara” säger Sandra och viftar avvärjande med handen.Hon säger några ord i telefonen. Sedan lägger hon på.1Efter talet ska Susanne dela ut premier. ”Det har jag ju berättat innan för er, vadpremier är” förklarar hon. ”Och ni såg ju i kyrkan, han som fick premie som hade tjugoA: n. Han som gick på natur[vetenskapsprogrammet].””Men han kan fan inte ha nåt liv!” utropar Amira.”Jo alltså han tränar fan crossfit skitmycket!” kontrar någon.”Men han är bara väldigt smart.” säger Vendela.”Men hallå! Vi har väl inte ens tjugo betyg? Har vi tjugo betyg?” frågar Ida.Läraren delar ut premierna. En tjej får premie för skickligt hantverk. En annan vinneren tävling där eleverna har tävlat om vem som kan sälja flest produkter. Någon får enpremie med motiveringen att hon är ”serviceinriktad och har ett stort engagemang förfrisöryrket”. En elev får diplom för högst närvaro. ”Det vill vi i skolan premiera attman är här mycket. ”säger läraren Susanne. ”Du har bara varit borta tjugo timmar påtre år tror jag.”Det börjar dra ihop sig för den sista premien som är ”Bästaavgångselev”. Läraren blir rörd då hon läser upp formuleringen. Några elever tittar påen av tjejerna och säger att det är hon som kommer att få det. Tjejens kropp börjardarra då läraren tittar på henne. ”Men åh! Är det jag? Men tänk om det inte är jag?”säger hon då allt fler blickar riktas mot henne. Läraren dröjer några sekunder innanhon med eftertryck säger elevens namn.Då läraren har hållit sitt tal och delat ut alla premier säger hon ”Titta vad bra! Ni klaradedet utan telefonen.””Ja det klarade vi bra. Det får vi fan A på!” säger Amira.”Vi klarade att lyssna utförligt och nyanserat” fyller Anna i med hänvisning tillkunskapskraven där orden utförligt och nyanserat återkommer för de högsta betygen.”Vi kan analysera.” avslutar Vendela.(Ur fältdagboken)Så här ser mina fältanteckningar ut från den sista gången jag träffade tjejerna i skolanefter att ha följt dem deras sista termin i gymnasiet.2 I skolans salong, traditionellaTal som citeras i fältanteckningar är markering av tal, inte direkta citat. Sse utförligare beskrivning imetodkapitlet. Get Rich or Die Tryin' är också ett album av rapartisten 50 cent.2 Förutom dessa tjejer har jag också följt en grupp elever i en frisörutbildning i årskurs två.12

klassrum och på raster följde jag dem för att få kunskap om hur frisörelever blir frisöreri gymnasieskolans frisörutbildning. Sandra, Vendela, Anna, Amira och Ida somillustreras i anteckningen ovan är några av de tjejer som gick i klassen, och den häravhandlingen handlar om dem och andra tjejer i frisörutbildning. Närmare bestämthandlar den om tjejer, (yrkes)identitet, femininitet, kön och klass i gymnasieskolansfrisörutbildning.Att utbildas till ett yrke handlar om mer än att lära sig att utföra specifikaarbetsuppgifter. Det handlar också om att möta förväntningar på vem en ska vara ochbli i det specifika yrket, och att agera i enlighet med de normer och ideal som råderinom yrket. En känsla för vad som utgör ”rätt person för jobbet”, hur en frisör, bagareeller fordonsmekaniker ska känna, se ut och agera.3 Dessa normer och ideal är i höggrad präglade av kön, klass och yrkets position i samhällets sociala skikt. I lärarenSusannes tal kan vi utläsa hur hon vill att hennes elever ska bli yrkesstolta, att de skaha lärt sig mycket och att de ska ha fått självförtroende. Frisörbranschen beskriver honsom ”lite speciell”. Susanne har själv arbetat som frisör i många år och är numerayrkeslärare. Hon vet hur tjejerna ska framträda för att passa in i frisörbranschen ochvad det innebär att vara en frisör. Susanne delar ut premier till elever för skickligthantverk, för att vara serviceinriktad och visa engagemang för frisöryrket, samt till denelev som har varit mest närvarande i skolan. I avhandlingen betraktas hennes tal ochpremierna som anspråk på hur ideala frisörelever ska framstå som frisörer. Dessaanspråk möter eleverna på olika sätt i olika sammanhang. Susanne vill att hennes eleverska framstå som yrkesstolta, friska, plikttrogna, arbetsamma, trevliga, noggranna ochduktiga frisörtjejer nu när de slutar gymnasiet. Eller som avhandlingens titel indikerar,respektabla frisörer. I anteckningen kan vi också se mått på tävling och konkurrens.Den som lyckats sälja flest produkter får ett pris, och så har vi den där finaste premien”bästa avgångselev”. Den premien som alla verkar veta vem som ska tilldelas, vilketillustreras genom blickarna som riktas mot en av tjejerna. Blickar som får henne attkänna sig osäker, för tänk om det inte är hon? Det där stolta självförtroendet somläraren Susanne talar om verkar vara en svår balansakt. Som tjej i frisörutbildning,framstår det som viktigt att ta för sig, men också att vara ödmjuk och inte verka allt förkaxig.I fältanteckningen kan vi också se att alla eleverna i klassrummet är tjejer. Tjejer somser ut att ha ansträngt sig mycket denna dag för att göra sig fina i form av sina lockadehår och de omsorgsfullt sminkade ansiktena. Vita kläder och bara ben på alla, om änmed lite olika snitt, nog så viktigt för de insatta. Månaderna innan studentdagen ägnadeHelen Colley, David James, Kim Diment & Michael Tedder (2003), 'Learning as Becoming in VocationalEducation and Training: Class, Gender and the Role of Vocational Habitus', Journal of Vocational Educationand Training, 55 (4), 471-97.33

de åtskilliga timmar till att planera klädsel och styling från topp till tå. Hur hår, sminkoch klädsel skulle matchas ihop för att se perfekt ut denna dag. Att försöka göra sig likde andra tjejerna, men ändå lite olik. De pratade om hur djup en urringning eller korten kjol skulle vara för att framstå som lagom kvinnlig och var gränser skulle gå för attvara för mycket, eller ”too much” som läraren Susanne brukar säga.4 Vad detta ”förmycket” betyder har under fältarbetet visat sig vara för mycket tjej. För mycket smink,för fixat hår eller kanske en för kort kjol eller för djup urringning. Kanske var dettaextra viktigt för dem, eftersom de under sin utbildning har lärt sig hur de ska göra föratt få människor att framträda i enlighet med köns- och klassestetiserande normer. Somtjejer i frisörutbildning förväntas de ju lära sig det där, hur människor kan göra för attframträda som snygga. Kunskaper som de också förväntas använda på sig själva för attinge förtroende och för att visa att de kan.I anteckningen finns också en kille representerad, även om han inte är fysiskt på plats.Det handlar om en elev från naturvetenskapsprogrammet, han som fick premie ikyrkan för att han hade högsta betyg i alla ämnen. I scenen förhandlar tjejerna vad detkan innebära att ha så höga betyg. Kanske är han är en trist person som inte har någotliv utanför skolan, något som balanseras av att han också hinner med att träna crossfitväldigt mycket. Eller är han kanske ”bara är väldigt smart”? Beskrivningar som att vara”väldigt smart”, att ha höga betyg och att studera mycket och anstränga sig är docksällan beskrivningar som formuleras om yrkeselever. 5 Samtidigt verkar texten påSandras mössa indikera att rikedom och ansträngning är viktigt. Get Rich or Die Trying.Ansträngning kanske kan betyda olika saker i olika sammanhang tänker jag, och geutdelning som exempelvis höga betyg, ekonomiskt välstånd, och/eller ett estetiskttilltalande utseende. De fina håren, de välsminkade ansiktena och de matchade klädernaär ju inte något som kommer utan vare sig ansträngning eller pengar. Ekonomisk frihetoch köpkraft har dessutom för unga kvinnor ofta framhållits som ett mål, vilket passarväl ihop med en marknadsekonomi, där människor tävlar om framgång. 6 Texten påmössan antyder dock att om du misslyckas kan det få ett tråkigt slut även om du harförsökt.I slutet av anteckningen driver tjejerna med skrivningarna i kunskapskraven för dethögsta betyget, A. I dessa står det att eleverna ska kunna analysera utförligt ochnyanserat. De ironiserar också över sig själva, att de lyssnade på Susannes tal ”utförligtoch nyanserat” och att de kan ”analysera” utan att titta i sina mobiltelefoner. JagUr fältdagbokenAtt vara ”smart” och erhålla höga betyg på naturvetenskapsprogrammet utan att synas anstränga sig är ettideal som många unga har att förhålla sig till. Se Anne-Sofie Nyström (2012), Att synas och lära utan att synaslära : en studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan,doktorsavhandling. Uppsala universitet: Uppsala.6 jfr. Christina Scharff (2016), 'The Psychic Life of Neoliberalism: Mapping the Contours of EntrepreneurialSubjectivity', Theory, Culture & Society, 33 (6) , 107-22.454

betraktar det som ironiska uttalanden och drift med positionen tjej i frisörutbildning.Hur de också, liksom killen på naturvetenskapsprogrammet, kan iscensätta sig somgoda elever om än med en ironisk ton. Det är en drift med två stereotypa beskrivningarsom de har att förhålla sig till; yrkeselever som tar avstånd från sina studier, samt ungafnissande tjejer som småpratar och inte kan lyssna. Det är beskrivningar som är ganskalångt ifrån de ordningsamma, respektabla, frisörer vi såg i Susannes tal. Men att anspråkställs på elever i en utbildning är inte det samma som att de möts med följsamhet. Dekan också mötas med motstånd. När vi sitter där den där dagen är vi alla medvetna omatt alla tjejerna inte ska bli frisörer. Några av tjejerna identifierade sig med frisöryrketoch talade om sig själva som de där yrkesstolta frisörerna och berättade inlevelsefullthur mycket de älskade frisöryrket. Andra tog avstånd och skulle precis som Sandraefter utbildningen ta jobb på callcenter, i butiker eller i hemtjänsten. Några funderadepå att läsa vidare om än inte just nu. Den här avhandlingen handlar om dem och andratjejer i frisörutbildning. Om (dis)identifikation, kön och klass bland tjejergymnasieskolans frisörutbildning och hur vi kan förstå dem i ett vidare sammanhang.Yrkesutbildnings syfte och problembeskrivningDen svenska gymnasieskolans yrkesprogram beskrivs ofta i termer av problem.Problematiken kan i allmänhet sammanfattas med att arbetsgivare inte kan rekryteraden personal de behöver och som har den utbildning och/eller erfarenhet de söker,eller att det är för få elever som söker sig till yrkesprogrammen. Skälet till att för fåsöker anges ofta vara att yrkesprogrammen inte längre per automatik ger behörighettill högskolan. För få sökande till yrkesprogrammen har i sin tur inneburit olikasatsningar från diverse håll. Det har till exempel handlat om yrkesutbildningens år sominitierades av Utbildningsdepartementet, Svenskt näringsliv och LO, 7 och politiskt harsamtalen ofta handlat om huruvida yrkesutbildningar ska vara högskolebehöriga ellerinte. Ett vanligt argument för att elever på yrkesprogram inte behöverhögskolebehörighet, brukar vara att alla varken kan eller ska bli akademiker. Istället ärdet bättre om de eleverna som inte tycker om att studera väljer yrkesutbildningar, ettargument som grundar sig i den klassiska föreställningen om dikotomin mellanmanuellt och intellektuellt arbete, där det intellektuella arbetet är det som värderas högtoch ger status. Samtidigt pratas det om yrkesprogrammen som centrala för dennationella kompetensförsörjningen och viktiga för ekonomisk tillväxt samt för kvaliteti välfärden. Att yrkesutbildning och dess elever är viktigt förefaller de flesta varaöverens om.Från politiskt håll verkar yrkesutbildningens funktion ofta handla om att skapa ensnabb och effektiv övergång till arbetslivet. Dock bygger detta argument vanligen på7År 2016 utnämndes till yrkesutbildningens år.5

föreställningar om människor som gör rationella och målorienterade val.8 Samtidigtfinns det mycket som talar för att ungas val av utbildning inte är så rationella utantvärtom styrs av social bakgrund, och inte minst kön. 9 Trots att Sverige många gångerframställs som ett jämställt land är arbetsmarknaden alltjämt starkt könssegregerad,vilket innebär att kvinnor och män arbetar inom olika yrken. De arbeten där viåterfinner många kvinnor tenderar i allmänhet att var sämre betalda och att ha lägrestatus. 10 Denna könsegregering avspeglas också i gymnasieskolans yrkesprogram.Medan vi återfinner många tjejer på feminint kodade program som vård- ochomsorgsprogrammet och hantverksprogrammets frisörinriktning, hittar vi många killarpå maskulint kodade program som el- och energiprogrammet, bygg- ochanläggningsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. I den inledandeanteckningen var ju också alla elever tjejer, vilket är så det ser ut i många frisörklassrum.Enligt Skolverkets statistik är 95% av eleverna i gymnasieskolans frisörutbildningtjejer.11 Förutom kön har också elevernas sociala bakgrund stor betydelse förgymnasievalet. De allra flesta elever som går på yrkesprogrammen har föräldrar inomdet som med en grov kategorisering kan benämnas arbetarklassyrken. De har oftaföräldrar med kortare utbildningar och andra sorters arbeten än de som går på dehögskoleförberedande gymnasieprogrammen. 12Den snabba och effektiva övergång mellan yrkesutbildning och ungas väg in iarbetslivet är dock inte alltid så linjär som det förväntas. Yrkesprogrammen skanumera leda till en yrkesexamen.13 Det betyder emellertid inte att eleverna eftergymnasiet av diverse branscher betraktas som färdigutbildade inom valt yrkesområde.Exempelvis behöver elever efter avslutad yrkesutbildning mot byggare, elektriker ochfrisörer hitta en anställning där de ska arbeta under lärlingsliknande förhållanden föratt de av sina branscher ska betraktas som färdigutbildade. I fallet frisörutbildningbetyder det att för att bli det som branschen kallar ”behörig frisör” ska eleverna arbetatretusen timmar som ”trainees” och därefter avlägga gesällprov.14 Långt ifrån alla eleversom avslutar en utbildning på hantverksprogrammet genomgår dennatraineeutbildning. Ungefär en tredjedel av de elever som genomgår gymnasieskolansChristian Helms Jørgensen (2013), 'The Role and Meaning of Vocations in the Transition from Educationto Work', International Journal of Training Research, 11 (2), 166-183.9 Anna Sandell (2007), Utbildningssegregation Och Självsortering : Om Gymnasieval, Genus Och Lokala Praktiker ,doktorsavhandling. Malmö högskola: Malmö; Donald Broady & Mikael Börjesson (2008). 'En Social KartaÖver Gymnasieskolan', Individ, Samhälle, Lärande. Vetenskapsrådets rapportserie. (2) s. 24-35.10 Ylva Ulfsdotter Eriksson (2006), Yrke, Status & Genus : En Sociologisk Studie Om Yrken På En SegregeradArbetsmarknad, doktorsavhandling. Acta Universitatis Gothoburgensis: Göteborg.11 Skolverket (2019/2020) Gymnasieskolan elevstatistik.12 Broady & Börjesson (2008).13 Skolverket (2011), Gymnasieskola, Edita: Västerås.14 Frisörföretagarna & Handelsanställdas förbund (2016).86

frisörutbildning avlägger gesällprov.15 Det tyder på att många av de elever som gårgymnasieskolans frisörutbildning inte kommer att arbeta

Abstract Klope, Eva (2020). Respektabla frisörer - Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning (Respectable hairdressers - Femininity and (vocational) identity among girls in vocational education and training for

Related Documents:

abaigar, meloni p evsu 010 abaigar, michelle p snhs-sagkahan 030 abajon, jessica c evsu 024 aballe, dexter k snhs-sagkahan 004 abalon, joy c lnu 015 . acbo, ma gina c lnu 045 accion, julie ann b lnu 021 acebedo, ma floramel c lnu 020 acebedo, ma floriemel c lnu 019 acebias, gina a evsu 013

2 DIVA 2.0 Diagnostic Interview for ADHD in adults Colophon The Diagnostic Interview for ADHD in adults (DIVA) is a publication of the DIVA Foundation, The Hague, The Netherlands, August 2010. The original English translation by Vertaalbureau Boot was supported by Janssen-Cilag B.V. Back-translation into Dutch by Sietske Helder. Revison by

DIVA Operation Manual 1 Introduction Please read this instruction manual carefully. This manual is intended for use with all Diva Weigh Only and Price Computing scales. The Diva scale is combined with a scanner for full featured Checkout applications. The Diva scale is a high precision weighing instrument.

Akademisk avhandling som med tillstånd av Mittuniversitetet i Östersund framläggs . Cover design by Yulia Kalashnikova Faculty of Human Sciences Mid Sweden University, SE-83125, Östersund . 4.1 Interdisciplinarity, pragmatic approach and mixed methods research

Final Exam Answers just a click away ECO 372 Final Exam ECO 561 Final Exam FIN 571 Final Exam FIN 571 Connect Problems FIN 575 Final Exam LAW 421 Final Exam ACC 291 Final Exam . LDR 531 Final Exam MKT 571 Final Exam QNT 561 Final Exam OPS 571

INTRODUCTION Introduction To get the most out of Diva you will need a modern computer Diva is rather demanding in divine mode, but that's the price we pay to hear her wonderful voice in top form! If your computer stutters while trying out presets, switch the accuracy mode to great, fast or even draft.You will soon learn which one your system can handle.

Chapter One Introduction Eicon Technology's DIVA LAN ISDN Modem provides affordable workgroup computing for branch offices, small businesses, and home offices. This chapter summarizes the features of the DIVA LAN ISDN Modem and shows how it can be used in a variety of applications.

ART 224 01 05/01 04:00 PM AAH 208 ART 231 01 05/02 04:00 PM AAH 138 . Spring 2019 Final Exam Schedule . BIOL 460 01 No Final BIOL 460 02 No Final BIOL 460 03 No Final BIOL 491 01 No Final BIOL 491 02 No Final BIOL 491 03 No Final BIOL 491 04 No Final .

ANTH 330 01 No Final Spring 2020 Final Exam Schedule . ART 221 01 No Final ART 223 01 No Final ART 224 01 05/11 04:00 PM AAH 208 . BIOL 693 01 No Final BIOL 696 01 No Final BLBC 518 01 05/12 04:00 PM CL 213 BLBC 553 01 No Final CEP 215 01 05/12 06:00 PM G303 CEP 215 02 05/11 10:30 AM WH106B .

Jesus Alberto LOPEZ-MEDINA . Ossler MARQUEZ-GUZMAN a/k/a OLDER . Erubiel IBARRA-ALVAREZ a/k/a HUACHE . FNU LNU a/k/a Unidentified Male #5123 . Jesus BARBA-OCHOA . Ivan Felix QUINTERO a/k/a CHAYANNE . Gerardo MURILLO a/k/a GERA . Jose Luis SALAS-LUGO a/k/a CABIN . Eladio MORENO-OLIVAS a/k

LInX Law Enforcement Information Exchange LKA Last Known Address LLEBG Local Law Enforcement Block Grant Program LLIS Lessons Learned Information Sharing LNU Last Name Unknown LOVs List of Values LPR License Plate Reader LSTLE Local, State, and Tribal Law Enforcement MAGLOCLEN Middle Atlantic-Great Lakes Organized Crime Law Enforcement Network

DIVA & DIVAnd interpolation tools All you need to know about them gher-ulg @GHER_ULiege 0000-0002-0265-1021

geographic information system (GIS) software, or do not have the time to learn how to use these often complicated programs, and for anyone else who wants a GIS tailor-made to analyze biological distributions. DIVA-GIS supports vector (point, line, polygon), image and grid da

CUSTOM DIVA ACOUSTIC SHELLS THAT FIT YOUR BUDGET. Our years of experience in designing custom acoustic shells offers your project team the ability to create a shell as unique as your facility and fit within your budget. Wenger offers a design-build approach to satisfying your most s

Wenger has the complete solution. For years, the Diva has been the gold standard in acoustical shells for professional venues. Diva is known not just for its amazing acoustic qualities and how its design complements any facility, but also because its components are carefully engineered to last for years and years.

into the stage fly loft † Diva also projects sound into the audience and, compared to using no shell, Divahas the acoustical impact of almost doubling the size of the group † You can add Wenger ceiling clouds and acou

SPECIFICA AL Page ob Name: ob Number: Model Numbers: 369682d 3 03.24.2020 Diva LED W ols Multigang and Mixed-Bulb-Type Ratings When installing more than one dimmer in the same

10 TV SETUP Connecting your new Libratone Diva with your TV is easy. For digital sound simply connect to your TV with an optical cable. This is a great way of upgrading the mediocre sound of your TV

The two most important genres of the early and silent period became the historical film and the diva-film. Besides . courtship, first love, seduction, pregnancy, virginity, marriage, adultery, abandonment, divorce, child custody, . herself into this more subliminal and far-reaching fo

may be taken on an instrument with only one manual. Consequently, in Grades 1–3, some notes may be transposed or omitted, provided the result is musically satisfactory. Elements of the exam All ABRSM graded Organ exams comprise the following elements: three Pieces; Scales, arpeggios and exercises; Sight-reading (with an additional Transposition exercise in Grades 6–8); and Aural tests .