Final Klope Avhandling - Lnu.diva-portal

upprepar sig några gånger och till slut lyckas hon. Eleverna lägger undan telefonerna.”Det här talet handlar om er! Mina elever! Att ni ska bli yrkesstolta! Jag hoppasverkligen att ni har fått känna den känslan, hur den känns.” säger hon och gör en kortpaus innan hon fortsätter ”I en speciell bransch som frisörbranschen är. Jag hoppasatt ni har lärt er mycket och att ni har fått självförtroende.” Några av eleverna nickarinstämmande. Det ringer i Sandras telefon. Hon svarar. ”Men nej inte nu!” sägerläraren. ”Men vänta, jag måste bara” säger Sandra och viftar avvärjande med handen.Hon säger några ord i telefonen. Sedan lägger hon på.1Efter talet ska Susanne dela ut premier. ”Det har jag ju berättat innan för er, vadpremier är” förklarar hon. ”Och ni såg ju i kyrkan, han som fick premie som hade tjugoA: n. Han som gick på natur[vetenskapsprogrammet].””Men han kan fan inte ha nåt liv!” utropar Amira.”Jo alltså han tränar fan crossfit skitmycket!” kontrar någon.”Men han är bara väldigt smart.” säger Vendela.”Men hallå! Vi har väl inte ens tjugo betyg? Har vi tjugo betyg?” frågar Ida.Läraren delar ut premierna. En tjej får premie för skickligt hantverk. En annan vinneren tävling där eleverna har tävlat om vem som kan sälja flest produkter. Någon får enpremie med motiveringen att hon är ”serviceinriktad och har ett stort engagemang förfrisöryrket”. En elev får diplom för högst närvaro. ”Det vill vi i skolan premiera attman är här mycket. ”säger läraren Susanne. ”Du har bara varit borta tjugo timmar påtre år tror jag.”Det börjar dra ihop sig för den sista premien som är ”Bästaavgångselev”. Läraren blir rörd då hon läser upp formuleringen. Några elever tittar påen av tjejerna och säger att det är hon som kommer att få det. Tjejens kropp börjardarra då läraren tittar på henne. ”Men åh! Är det jag? Men tänk om det inte är jag?”säger hon då allt fler blickar riktas mot henne. Läraren dröjer några sekunder innanhon med eftertryck säger elevens namn.Då läraren har hållit sitt tal och delat ut alla premier säger hon ”Titta vad bra! Ni klaradedet utan telefonen.””Ja det klarade vi bra. Det får vi fan A på!” säger Amira.”Vi klarade att lyssna utförligt och nyanserat” fyller Anna i med hänvisning tillkunskapskraven där orden utförligt och nyanserat återkommer för de högsta betygen.”Vi kan analysera.” avslutar Vendela.(Ur fältdagboken)Så här ser mina fältanteckningar ut från den sista gången jag träffade tjejerna i skolanefter att ha följt dem deras sista termin i gymnasiet.2 I skolans salong, traditionellaTal som citeras i fältanteckningar är markering av tal, inte direkta citat. Sse utförligare beskrivning imetodkapitlet. Get Rich or Die Tryin' är också ett album av rapartisten 50 cent.2 Förutom dessa tjejer har jag också följt en grupp elever i en frisörutbildning i årskurs två.12

klassrum och på raster följde jag dem för att få kunskap om hur frisörelever blir frisöreri gymnasieskolans frisörutbildning. Sandra, Vendela, Anna, Amira och Ida somillustreras i anteckningen ovan är några av de tjejer som gick i klassen, och den häravhandlingen handlar om dem och andra tjejer i frisörutbildning. Närmare bestämthandlar den om tjejer, (yrkes)identitet, femininitet, kön och klass i gymnasieskolansfrisörutbildning.Att utbildas till ett yrke handlar om mer än att lära sig att utföra specifikaarbetsuppgifter. Det handlar också om att möta förväntningar på vem en ska vara ochbli i det specifika yrket, och att agera i enlighet med de normer och ideal som råderinom yrket. En känsla för vad som utgör ”rätt person för jobbet”, hur en frisör, bagareeller fordonsmekaniker ska känna, se ut och agera.3 Dessa normer och ideal är i höggrad präglade av kön, klass och yrkets position i samhällets sociala skikt. I lärarenSusannes tal kan vi utläsa hur hon vill att hennes elever ska bli yrkesstolta, att de skaha lärt sig mycket och att de ska ha fått självförtroende. Frisörbranschen beskriver honsom ”lite speciell”. Susanne har själv arbetat som frisör i många år och är numerayrkeslärare. Hon vet hur tjejerna ska framträda för att passa in i frisörbranschen ochvad det innebär att vara en frisör. Susanne delar ut premier till elever för skickligthantverk, för att vara serviceinriktad och visa engagemang för frisöryrket, samt till denelev som har varit mest närvarande i skolan. I avhandlingen betraktas hennes tal ochpremierna som anspråk på hur ideala frisörelever ska framstå som frisörer. Dessaanspråk möter eleverna på olika sätt i olika sammanhang. Susanne vill att hennes eleverska framstå som yrkesstolta, friska, plikttrogna, arbetsamma, trevliga, noggranna ochduktiga frisörtjejer nu när de slutar gymnasiet. Eller som avhandlingens titel indikerar,respektabla frisörer. I anteckningen kan vi också se mått på tävling och konkurrens.Den som lyckats sälja flest produkter får ett pris, och så har vi den där finaste premien”bästa avgångselev”. Den premien som alla verkar veta vem som ska tilldelas, vilketillustreras genom blickarna som riktas mot en av tjejerna. Blickar som får henne attkänna sig osäker, för tänk om det inte är hon? Det där stolta självförtroendet somläraren Susanne talar om verkar vara en svår balansakt. Som tjej i frisörutbildning,framstår det som viktigt att ta för sig, men också att vara ödmjuk och inte verka allt förkaxig.I fältanteckningen kan vi också se att alla eleverna i klassrummet är tjejer. Tjejer somser ut att ha ansträngt sig mycket denna dag för att göra sig fina i form av sina lockadehår och de omsorgsfullt sminkade ansiktena. Vita kläder och bara ben på alla, om änmed lite olika snitt, nog så viktigt för de insatta. Månaderna innan studentdagen ägnadeHelen Colley, David James, Kim Diment & Michael Tedder (2003), 'Learning as Becoming in VocationalEducation and Training: Class, Gender and the Role of Vocational Habitus', Journal of Vocational Educationand Training, 55 (4), 471-97.33

de åtskilliga timmar till att planera klädsel och styling från topp till tå. Hur hår, sminkoch klädsel skulle matchas ihop för att se perfekt ut denna dag. Att försöka göra sig likde andra tjejerna, men ändå lite olik. De pratade om hur djup en urringning eller korten kjol skulle vara för att framstå som lagom kvinnlig och var gränser skulle gå för attvara för mycket, eller ”too much” som läraren Susanne brukar säga.4 Vad detta ”förmycket” betyder har under fältarbetet visat sig vara för mycket tjej. För mycket smink,för fixat hår eller kanske en för kort kjol eller för djup urringning. Kanske var dettaextra viktigt för dem, eftersom de under sin utbildning har lärt sig hur de ska göra föratt få människor att framträda i enlighet med köns- och klassestetiserande normer. Somtjejer i frisörutbildning förväntas de ju lära sig det där, hur människor kan göra för attframträda som snygga. Kunskaper som de också förväntas använda på sig själva för attinge förtroende och för att visa att de kan.I anteckningen finns också en kille representerad, även om han inte är fysiskt på plats.Det handlar om en elev från naturvetenskapsprogrammet, han som fick premie ikyrkan för att han hade högsta betyg i alla ämnen. I scenen förhandlar tjejerna vad detkan innebära att ha så höga betyg. Kanske är han är en trist person som inte har någotliv utanför skolan, något som balanseras av att han också hinner med att träna crossfitväldigt mycket. Eller är han kanske ”bara är väldigt smart”? Beskrivningar som att vara”väldigt smart”, att ha höga betyg och att studera mycket och anstränga sig är docksällan beskrivningar som formuleras om yrkeselever. 5 Samtidigt verkar texten påSandras mössa indikera att rikedom och ansträngning är viktigt. Get Rich or Die Trying.Ansträngning kanske kan betyda olika saker i olika sammanhang tänker jag, och geutdelning som exempelvis höga betyg, ekonomiskt välstånd, och/eller ett estetiskttilltalande utseende. De fina håren, de välsminkade ansiktena och de matchade klädernaär ju inte något som kommer utan vare sig ansträngning eller pengar. Ekonomisk frihetoch köpkraft har dessutom för unga kvinnor ofta framhållits som ett mål, vilket passarväl ihop med en marknadsekonomi, där människor tävlar om framgång. 6 Texten påmössan antyder dock att om du misslyckas kan det få ett tråkigt slut även om du harförsökt.I slutet av anteckningen driver tjejerna med skrivningarna i kunskapskraven för dethögsta betyget, A. I dessa står det att eleverna ska kunna analysera utförligt ochnyanserat. De ironiserar också över sig själva, att de lyssnade på Susannes tal ”utförligtoch nyanserat” och att de kan ”analysera” utan att titta i sina mobiltelefoner. JagUr fältdagbokenAtt vara ”smart” och erhålla höga betyg på naturvetenskapsprogrammet utan att synas anstränga sig är ettideal som många unga har att förhålla sig till. Se Anne-Sofie Nyström (2012), Att synas och lära utan att synaslära : en studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan,doktorsavhandling. Uppsala universitet: Uppsala.6 jfr. Christina Scharff (2016), 'The Psychic Life of Neoliberalism: Mapping the Contours of EntrepreneurialSubjectivity', Theory, Culture & Society, 33 (6) , 107-22.454

betraktar det som ironiska uttalanden och drift med positionen tjej i frisörutbildning.Hur de också, liksom killen på naturvetenskapsprogrammet, kan iscensätta sig somgoda elever om än med en ironisk ton. Det är en drift med två stereotypa beskrivningarsom de har att förhålla sig till; yrkeselever som tar avstånd från sina studier, samt ungafnissande tjejer som småpratar och inte kan lyssna. Det är beskrivningar som är ganskalångt ifrån de ordningsamma, respektabla, frisörer vi såg i Susannes tal. Men att anspråkställs på elever i en utbildning är inte det samma som att de möts med följsamhet. Dekan också mötas med motstånd. När vi sitter där den där dagen är vi alla medvetna omatt alla tjejerna inte ska bli frisörer. Några av tjejerna identifierade sig med frisöryrketoch talade om sig själva som de där yrkesstolta frisörerna och berättade inlevelsefullthur mycket de älskade frisöryrket. Andra tog avstånd och skulle precis som Sandraefter utbildningen ta jobb på callcenter, i butiker eller i hemtjänsten. Några funderadepå att läsa vidare om än inte just nu. Den här avhandlingen handlar om dem och andratjejer i frisörutbildning. Om (dis)identifikation, kön och klass bland tjejergymnasieskolans frisörutbildning och hur vi kan förstå dem i ett vidare sammanhang.Yrkesutbildnings syfte och problembeskrivningDen svenska gymnasieskolans yrkesprogram beskrivs ofta i termer av problem.Problematiken kan i allmänhet sammanfattas med att arbetsgivare inte kan rekryteraden personal de behöver och som har den utbildning och/eller erfarenhet de söker,eller att det är för få elever som söker sig till yrkesprogrammen. Skälet till att för fåsöker anges ofta vara att yrkesprogrammen inte längre per automatik ger behörighettill högskolan. För få sökande till yrkesprogrammen har i sin tur inneburit olikasatsningar från diverse håll. Det har till exempel handlat om yrkesutbildningens år sominitierades av Utbildningsdepartementet, Svenskt näringsliv och LO, 7 och politiskt harsamtalen ofta handlat om huruvida yrkesutbildningar ska vara högskolebehöriga ellerinte. Ett vanligt argument för att elever på yrkesprogram inte behöverhögskolebehörighet, brukar vara att alla varken kan eller ska bli akademiker. Istället ärdet bättre om de eleverna som inte tycker om att studera väljer yrkesutbildningar, ettargument som grundar sig i den klassiska föreställningen om dikotomin mellanmanuellt och intellektuellt arbete, där det intellektuella arbetet är det som värderas högtoch ger status. Samtidigt pratas det om yrkesprogrammen som centrala för dennationella kompetensförsörjningen och viktiga för ekonomisk tillväxt samt för kvaliteti välfärden. Att yrkesutbildning och dess elever är viktigt förefaller de flesta varaöverens om.Från politiskt håll verkar yrkesutbildningens funktion ofta handla om att skapa ensnabb och effektiv övergång till arbetslivet. Dock bygger detta argument vanligen på7År 2016 utnämndes till yrkesutbildningens år.5

föreställningar om människor som gör rationella och målorienterade val.8 Samtidigtfinns det mycket som talar för att ungas val av utbildning inte är så rationella utantvärtom styrs av social bakgrund, och inte minst kön. 9 Trots att Sverige många gångerframställs som ett jämställt land är arbetsmarknaden alltjämt starkt könssegregerad,vilket innebär att kvinnor och män arbetar inom olika yrken. De arbeten där viåterfinner många kvinnor tenderar i allmänhet att var sämre betalda och att ha lägrestatus. 10 Denna könsegregering avspeglas också i gymnasieskolans yrkesprogram.Medan vi återfinner många tjejer på feminint kodade program som vård- ochomsorgsprogrammet och hantverksprogrammets frisörinriktning, hittar vi många killarpå maskulint kodade program som el- och energiprogrammet, bygg- ochanläggningsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. I den inledandeanteckningen var ju också alla elever tjejer, vilket är så det ser ut i många frisörklassrum.Enligt Skolverkets statistik är 95% av eleverna i gymnasieskolans frisörutbildningtjejer.11 Förutom kön har också elevernas sociala bakgrund stor betydelse förgymnasievalet. De allra flesta elever som går på yrkesprogrammen har föräldrar inomdet som med en grov kategorisering kan benämnas arbetarklassyrken. De har oftaföräldrar med kortare utbildningar och andra sorters arbeten än de som går på dehögskoleförberedande gymnasieprogrammen. 12Den snabba och effektiva övergång mellan yrkesutbildning och ungas väg in iarbetslivet är dock inte alltid så linjär som det förväntas. Yrkesprogrammen skanumera leda till en yrkesexamen.13 Det betyder emellertid inte att eleverna eftergymnasiet av diverse branscher betraktas som färdigutbildade inom valt yrkesområde.Exempelvis behöver elever efter avslutad yrkesutbildning mot byggare, elektriker ochfrisörer hitta en anställning där de ska arbeta under lärlingsliknande förhållanden föratt de av sina branscher ska betraktas som färdigutbildade. I fallet frisörutbildningbetyder det att för att bli det som branschen kallar ”behörig frisör” ska eleverna arbetatretusen timmar som ”trainees” och därefter avlägga gesällprov.14 Långt ifrån alla eleversom avslutar en utbildning på hantverksprogrammet genomgår dennatraineeutbildning. Ungefär en tredjedel av de elever som genomgår gymnasieskolansChristian Helms Jørgensen (2013), 'The Role and Meaning of Vocations in the Transition from Educationto Work', International Journal of Training Research, 11 (2), 166-183.9 Anna Sandell (2007), Utbildningssegregation Och Självsortering : Om Gymnasieval, Genus Och Lokala Praktiker ,doktorsavhandling. Malmö högskola: Malmö; Donald Broady & Mikael Börjesson (2008). 'En Social KartaÖver Gymnasieskolan', Individ, Samhälle, Lärande. Vetenskapsrådets rapportserie. (2) s. 24-35.10 Ylva Ulfsdotter Eriksson (2006), Yrke, Status & Genus : En Sociologisk Studie Om Yrken På En SegregeradArbetsmarknad, doktorsavhandling. Acta Universitatis Gothoburgensis: Göteborg.11 Skolverket (2019/2020) Gymnasieskolan elevstatistik.12 Broady & Börjesson (2008).13 Skolverket (2011), Gymnasieskola, Edita: Västerås.14 Frisörföretagarna & Handelsanställdas förbund (2016).86

frisörutbildning avlägger gesällprov.15 Det tyder på att många av de elever som gårgymnasieskolans frisörutbildning inte kommer att arbeta

Abstract Klope, Eva (2020). Respektabla frisörer - Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning (Respectable hairdressers - Femininity and (vocational) identity among girls in vocational education and training for