Spara Låna - Gilla Din Ekonomi

1y ago
64 Views
2 Downloads
2.93 MB
48 Pages
Last View : 23d ago
Last Download : 3m ago
Upload by : Gia Hauser
Transcription

SparaLåna1

Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattandenätverk som startats av myndigheter,organisationer och finansiella företag föratt samarbeta om folkbildning i ekonomiskaoch finansiella frågor.Syftet är att ge medborgare i hela landet –och i alla åldrar – bättre möjligheter attklara de ökade kraven från samhälletpå att kunna fatta olika ekonomiskaoch finansiella beslut i livet.Tanken är att såväl statligasom privata aktörer härhar ett gemensamt intressei att stötta konsumenterna.Målet är ett större privatekonomiskt självförtroendeåt alla, med hjälp av olikafolkbildningsinsatser.Dennabroschyrguidar digigenom alltdu behöverveta om attspara och låna.2

’’Pengar är praktiska. De ger frihet och trygghet. Genom att sparaoch låna kan du dessutom enklare planera hur du ska användadina pengar.Att spara ger dig större frihet i vardagen. Sparade pengar ärockså tryggt att ha, både om diskmaskinen plötsligt går sönderoch som en extra buffert till din ekonomi när du blir äldre ochinte arbetar längre. Att låna låter ibland närmast ansvarslöst,men att låna kan vara nödvändigt och också öka möjligheterna.Att låna till bostaden är något de flesta människor gör.Med förståelse för vad spara och låna handlar om blir det lättareatt fatta bra beslut. Allt för att få en bättre ekonomi. Det finnsretfulla misstag som är smarta att undvika. Kort sagt behöverdu göra enkla, men kloka, val för att få ut mer av dina pengar.Här reder vi ut det du behöver vetanär du tänker spara och låna.Broschyrens innehåll har tagitsfram i samarbete mellan Konsu menternas Bank- och finansbyrå, Finans inspektionen,Avanza Bank samt Swedbankoch Sparbankerna. Samtligamedlemmar i nät verket GillaDin Ekonomi.Foto: Studio CAAvsnittet Spara har ClaesHemberg, Sparekonom AvanzaBank, medverkat till och av snittet Låna har Arturo Arques,Privatekonom Swedbank ochSparbankerna, medverkat till.

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSPARAExtra pengar ger extra frihet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6Mer för samma pengar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Hitta pengarna att spara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Våra stora utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Spara på både kort och lång sikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Lite ränta ger egentligen ingenting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Rätt balans ger både tillväxt och trygghet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16Enkla val är viktigt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18LÅNAEtt lån ökar dina möjligheter och din sårbarhet . . . . . . . . . . . . 20Låna – till vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.Hur går det till?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Olika låneformer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Låna till studier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Låna till bostad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Billån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Konsumtionslån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Annat att tänka på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Oberoende hjälp till dig som är konsument . . . . . . . . . . . . . . . . 35Tio frågor om spara och låna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Checklista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Nyttiga länkar och telefonnummer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

SPARAAtt spara är att lägga undan pengar för fram tida behov. Det ger möjlighet till planeradeinköp längre fram, och ger dessutom under tidenen extra trygghet för oförutsedda utgifter. Ettsparande gör det lättare att planera och hanteradin ekonomi mer långsiktigt.5

Extra pengarger extra frihetMed ett sparande kan du förhoppningsvis förverkliga dina planer eller rentav dina drömmar.Att ha pengar i reserv på ett konto kan samtidigt kännas tryggt och det är dessutom pengarsom kan öka i värde. Det gäller bara att ge dembästa jord månen för att växa.Först går vi igenom två sätt, sparande påkort och lång sikt, som gör att pengarna växeri värde. Genom att dessutom välja sparandemed låga avgifter och låg skatt kan du få ännumer för varje krona du sparar.6

Mer för sammapengarDet är kul och lockande att använda pengarså snart de sätts in på kontot. Men om du barahar tålamod att vänta lite och ge dem en braväxtplats kan pengarna växa och du får mer fördem längre fram.Det finns åtminstone tre olika sätt att hantera dina pengar.Tänk så här: Du har en ”plånbok” att handla för nu, ett ”skafferi”för de närmaste månaderna och dessutom en ”trädgård” för attkunna skörda lång tid framöver. De tre olika verktygen kräver treolika handgrepp för att ge så stora fördelar som möjligt.Utifrån vad du vill göra med dina pengar kan du enkelt väljabästa sparformen för dem. Du kanske vill använda dem direkt,avvakta en aning eller vänta ännu längre. Den fördelning du görkan du alltid ändra.Det viktiga är att du börjar med ett ”provval”. För med liteomtanke mår dina pengar mycket bättre. Och valet är i grundenväldigt enkelt och tar inte många minuter.Pengar för olika tiderPlånboken – kunna handla nuSkafferiet – för de närmaste månadernaTrädgården – för längre tid framöver7

Hitta pengarna att sparaInnan nästa lön kommer har mångamänniskor i det närmaste tomtpå sina konton. Tyvärr fårmånga dåligt samvete ochkänner sig låsta av bristenpå pengar. Här är några brasätt att få mer pengaröver i vardagen.1. Börja spara en mindresumma varje månad, pengarsom knappt märks att dulägger undan. Börja exempelvis med 50 kronor.2. Spara pengarna på ett särskilt konto tidigt varje månad,så saknar du dem mindre i vardagen.3. Öka beloppet med exempelvis 50 kronorvarannan månad. Efter ett år sparar du nu300 kronor varje månad och har på kon tot samlat ihop 2 100 kronor. Låter detför lätt och du har en starkare ekonomi,då kan du istället börja med 500 kronorper månad och du har efter ett år 21 000kronor på kontot.pengarna på ett sparkonto med 1–34. Ha procentsränta. Se till att kontot har in sättningsgaranti. Det gör att staten skyddardina pengar om banken skulle gå i konkurs.5. Vill du ta ett större kliv kan du exempel vis spara halva nästa löneökning. Det är jupengar som du har klarat dig utan tidigare.8Jan: 50 krFeb: 50 krMar: 100 krApr: 100 krMaj: 150 krJuni: 150 krJuli: 200 krAug: 200 krSep: 250 krOkt: 250 krNov: 300 krDec: 300 kr2 100 kr

Nu är du igång med ditt sparande. Ett första mål kan vara att haen månadslön på ett reservkonto. Det kan ta ett eller flera år attuppnå. Men känslan av att det går att spara kan göra att du serpå dina möjligheter på ett nytt sätt.För att spara större summor krävs att du tar sikte på de stora ut gifterna i din hushållsbudget. Kanske kan du byta till ett billigareboende eller välja en billigare bil. Att före köp jämföra priser,försäkringspremier och bolåneräntor kan snabbt ge 500 kronor imånaden för sparande. Fritid och nöjen är ofta större utgifter ändu inser. Den som väljer mer noggrant får snart pengar över. Väntainte heller på högre lön. De med högre lön sparar ofta inte mer.Våra stora utgifterKälla: SCB9

Spara på bådekort och lång siktOlika typer av sparande har olika tillväxttakt. Julängre tid du är beredd att låta dem växa, destohögre tillväxttakt kan du räkna med. Genom attge pengarna olika lång spartid kan du gasa ochbromsa tillväxten i ditt sparande.Plånbokspengarna använder du de närmaste veckorna. Det äregentligen ingen tid alls och därför kan du inte heller räkna mednågon nämnvärd avkastning i form av ränta. Du lägger iställetkraft på de två riktiga sparpotterna: den korta sparpotten –skafferiet – där hämtas pengar för de närmaste månadernaoch den längre sparpotten – trädgården – där sparpengarna fårväxa under flera år och därför ger en betydligt större skörd.10

Spara på kort siktEtt eget skafferi med reservpengar är bra attha. Tänk dig att du ska använda pengarna inomde närmaste månaderna. Det ska vara lätt atthämta pengarna och du ska veta att pengarnafinns där. Den korta spartiden ger dig inte såmycket ränta, men den är bättre än i plånboken.Här finns en sparform som är den klart bästa för kort sparande –sparkontot. Det kanske låter tråkigt, men viktigast är ju säker heten att pengarna finns där. Räntan är vare sig jättebra ellerjättedålig, utan du kan i nuläget förvänta dig 1–3 procent i årligränta. Ring runt till flera företag och jämför.Välj alltid ett sparkonto med insättningsgaranti. Då garanterarsvenska staten pengarna. Genom att ha ett konto som omfattasav insättningsgarantin kan du som sparare alltid räkna med att fåtillbaka det belopp som sparas på kontot upp till 950 000 kronorper sparföretag.Du kan ibland få betydligt bättre ränta om du väljer att bindapengarna i exempelvis två år. Men idén är ju att pengarna skavara tillgängliga.Olika räntefonder kan vara ett alternativ, men de växer merojämnt och du behöver ta reda på mer när de olika ränte fondernapassar bäst.GÖR SÅ HÄR:Spara på kort sikt (de närmaste månaderna) Välj sparkonto med 1–3 procents ränta Jämför flera företag, det tjänar du på Välj konto med insättningsgaranti11

Spara på lång siktSka du spara längre än i tre år är det dags attflytta pengarna till en bättre jordmån. När duavvarar pengarna så länge kan du också förvänta dig att de växer mer.Här kan du tänka i tre steg. Välj först sparform, sedan avgifter ochsist skatt. Det är precis lika enkelt som det låter. Och varje stegger dig möjlighet att välja alternativ som ger mer valuta för dinapengar. Du behöver inte välja varje månad, utan det räcker normaltatt du ser över dina val en gång per år.Välj en enkel sparform för ett längre sparandeDen som sparar i flera år kan statistiskt sett ställa högre krav påtillväxt. Pengarna behöver däremot inte växa i jämn takt eftersomdu inte ska använda dem den närmaste tiden. Tillväxten är i dettafall viktigare.Ska du spara länge kan du sikta på en avkastning på fem procentper år. Men då räcker det inte med att du placerar dina pengar ien bank eller annat bolag på ett sparkonto. Istället kan du välja ettsparande där pengarna växer snabbare i takt med att företag byggernya fabriker, säljer produkter och anställer fler människor. Att sparai aktier och aktiefonder har de senaste årtiondena givit en tillväxtpå 5–7 procent varje år, ibland mer och ibland mindre.GÖR SÅ HÄR: Spara på lång sikt (3 år) Välj exempelvis globalfonder – det är enkelt Välj billiga fonder i första hand Välj låg skatt Välj köptillfälle: Börja stegvis Välj säljtillfälle: I flera steg12

Sparar du dina pengar via fonder får du småandelar i många företag. Aktier är ett merkomplicerat alternativ och du måste litapå din egen kunskap.Det finns en väsentlig skillnad mellanatt placera pengarna i ett sparkontojämfört med att investera i aktier.Att placera pengar i aktier kan geen mer ojämn utveckling (avkast ning) eftersom företagen utveck Tidigare resultat ärlas ojämnt. Men det finns sätt attingen garanti förminska variationen av värdet påframtida avkastning.kontot. Du kan exempelvis spara ide bredast tänkbara aktiefonderna– globalfonder. Då sparar du inte alla pengar i en aktie utan dinasparpengar jobbar i hela världen. Stora länder och marknaderbetyder då mer. Mindre länder, branscher och råvaror påverkardig mindre.Nu finns ingen garanti att globalfonder får en positiv utvecklinginom tre år. Globalfonder kan också gå ner i värde i tider av krisoch oro. Spara därför inte alla pengar vid ett tillfälle, utan spara litedå och då. Så blir du inte lika påverkad av tillfälligheter just nu.När den dagen närmar sig då du ska använda dina långsiktigtsparade pengar flyttar du över dem successivt till den korta potten,till spar kontot. Då vet du återigen vilket värde som du har atträkna med.”Risk” är variationFör att få en bättre avkastning väljer många att ta enhögre risk. Högre risk innebär att värdet på det sparadeinnehavet kan sjunka men det kan också stiga. Den högreavkastningen är betalningen för att spararen är bereddatt ta risken för att värdet kan sjunka.13

Vanlig fråga: Är börsen farlig?Börsen är ett skyltfönster som visar vad alla tror omekonomin. Ekonomin utvecklas sedan i sin egen takt.Även om många upplever det senaste årtiondet somekonomiskt oroligt så har världens ekonomi aldrigvuxit så starkt. Sedan år 2000 har hela världsekonomin vuxit med 53 procent. Att några länder sedanhaft problem med ekonomin är en liten fråga i detstora hela.Breda globalfonder erbjuder en lugn startnär du sparar i aktiefonder. Alternativettill globalfonder är att spara i fonder somriktar sig till vissa regioner, enskilda ländereller branscher men då varierar värdet påsparpengarna mer.FonderLäs mer om alla alternativ i broschyren”Fonder”.1Kort och långt sparandeEfter10 årFördelNackdelRisk förförlust100 kr påsparkonto*122 krSäkertillväxtLägretillväxtNej100 kri globalfond**163 krHögretillväxtVarieradtillväxtJa*2 % ränta efter skatt   ** 5 % avkastning14

Lite ränta ger egentligeningentingDet finns en synvilla i sparvärlden som kostar stora pengar helti onödan. Sparkontot lovar kanske 1–3 procents ränta men ger iverkligheten faktiskt inte en krona mer i köpkraft ett år senare.Orsaken stavas prisökningar. Kaffet och bensinen stiger i pris,vilket gör att även om antalet kronor på kontot blivit fler, så fårdu efter köpet inte mer varor i kassen. Därför ger sparkontot ipraktiken ofta noll procents ränta.För de närmaste månadernas sikt passar ändå sparkontot bäst,eftersom du ändå ska använda pengarna snart. Lika självklartbehöver du satsa på annat sparande för pengarna som ska få väntalängre, om du vill att dina pengar ska växa.Effekten är större än vad många inser. Här är ett enkelt räkne exempel. Sparar du 100 kronor i 20 år på sparkonto med tvåprocents ränta så har du visserligen 150 kronor på kontot, menen tredjedel av det riktiga värdet (50 kronor) har försvunnit iprisökningar. Du har inte fått en krona betalt för att spara. Alter nativet för dina långa sparpengar är globalfonder. Även om värdetpå detta sparande kan variera kan du på längre sikt undvika attvärdet urholkas. I ett normalfall kan du räkna med en tillväxt påcirka tre procent justerat för prisökningar.Sparpengarnas värdeminskning efter tio årVärdet du serpå kontotDet riktiga värdet(efter justering för pris ökningar på 2 % per år)100 kr påsparkonto*122 kronor100 kronor100 kri globalfond**163 kronor134 kronor*2 % ränta efter skatt   ** 5 % avkastning15

Rätt balans gerbåde tillväxt ochtrygghetMed sparkontot och globalfonden får du enbroms och gas i ditt sparande. Den som väljeratt ha mycket pengar på sparkontot får en lågtillväxt. Den som väljer att ha mycket i aktiefonder får ett sparande som varierar betydligtmer i värde. Med rätt balans mellan den kortaoch den längre potten får du ett sparande sompassar dig.Har du hälften av sparandet på ett sparkonto där du får ränta ochhälften i globalfonder får du i genomsnitt ut en procent justeratför prisökningar. Väljer du däremot att ha tre fjärdedelar i global fonden får du två procents tillväxt. Hur du väljer har alltså storeffekt. Enklast prövar du dig fram.161.  Billigt passar deflestaVanlig fråga: Vad kostaren billig fond?När du väljer vad du sparari kan du välja mellan olikaavgifter. Generellt sett passarlåga avgifter de flesta spa rare bäst, eftersom de flestafonder ger nära den genom snittliga avkastningen. Låg prisfonder kostar ofta bara 0,4 procent per år ärbilligt för en globalfond. 0,4 procent per år ärbilligt för en Sverigefond. 0,8 procent per år ärbilligt för en tillväxt marknadsfond.

0,5 procent på det sparade beloppet, men vanligt är annars 1,5procent. En viktig extra procentenhet om fonderna går lika bra.Innan du väljer ska du också jämföra hur fonderna gått tidigare år.2. Låg skatt går att väljaSedan några år kan du också välja skatt på ditt sparande. Enkeltuttryckt finns det två skatter att välja mellan, 30 procent på vin sten eller en schablonskatt på cirka 0,3 procent på sparbeloppet.Det är staten som ger dig lägre skatt om du sparar på längre sikt.För räntesparande passar 30 procent på vinsten bäst. Den får dupå ett vanligt sparkonto. För sparande som växer bättre passarden låga och jämna schablonskatten bäst. I dag är det årliga ut taget av skatt lågt, cirka 0,3 procent på hela sparbeloppet.Den låga jämna skatten får du på bland annat investeringsspar konto (ISK-konto) eller kapitalförsäkring. ISK-konto är avgifts fritt medan kapitalförsäkringar ibland har avgifter och inlåsning.Även det konto du väljer kan ha avgifter. En vanlig kontoavgiftpå kapitalförsäkringar är 0,7 procent. Det låter obetydligt menkostar dig minst sju procent över en tioårsperiod. Och eftersomdu sparar längre än så blir även små kontoavgifter stora pengar.Välj därför helst konton utan avgifter. De finns på de flesta bankeroch finansiella bolag. Därför är ISK-kontot ett enklare val.3. Välj flera köp- och säljtillfällenEftersom värdet på dina fondandelar i en globalfond varierar ärdet bäst att köpa och sälja vid flera tillfällen. Då behöver du intevara orolig för tillfälliga upp- eller nedgångar utan är med på tåget.Enklaste sättet är att månadsspara. Ska du sätta in en större pottpengar i exempelvis en globalfond kan det vara bra att göra det vid3–4 tillfällen spritt över lika många kvartal. Så blir utfallet jämnare.Samma sak gäller den dag du ska använda dina pengar i en fond.Sälj i god tid, gärna vid 3–4 tillfällen spritt över flera månader.Då är det enklare att förutse hur mycket pengar du har att röradig med, samtidigt som du säkrar din värdestegring.17

Enkla val är viktigtPengar är enkelt, om du vill att det ska vara enkelt. Kompliceradeval kan du lämna till andra. När du gör det enkelt blir bildentydlig och greppbar. Då blir du mer nöjd och mindre tveksam.Välj alltså sparkonto med insättnings garanti. Välj billiga aktiefon der med stor rörlighet, exempelvis globalfonder. Välj sparformermed så låga avgifter och låg skatt som möjligt. Då växer pengarnamer och du själv behåller långt mer. Det är inte svårt. Pröva själv!Vanlig fråga: Går rådgivaren att lita på?Enligt lagen ska en rådgivare tillvarata kundens intressen.Du som kund ska alltså få råd som passar just dig och dinsituation. Samtidigt arbetar rådgivaren på uppdrag av sinarbetsgivare. Du måste därför bestämma vad du vill ochbehöver veta. Var noga med att läsa de dokument du fårav rådgivaren och ta reda på om rådgivaren får betalt iform av provision om du väljer föreslaget sparande. Frågadessutom gärna dina vänner. Skriv aldrig på några pappersom du inte förstår!18

LÅNADärför lånar du: Genom att både låna ochspara kan du fördela om inkomsterna så att debäst passar din livssituation. Att ta ett lån innebär att utgifter framöver ökar och därmed ökardin ekonomiska utsatthet. Ett lån ökar nämligenutgifterna i din framtid, minskar din ekonomiskahandlingsfrihet och ökar din sårbarhet.19

Ett lån ökar dinamöjligheter ochdin sårbarhetNär kan möjligheterna öka för dig genom ett lån? Jo, det kan varainför starten av ett företag, för studier eller vid köp av en bostad.Sårbarheten handlar om att inkomsten blir lägre vid sjukdom ellerarbetslöshet. Eller att utgifterna kan öka med stigande räntor. Bo stadspriser kan falla och om du då tvingas sälja, exempelvis viden separation, kan du bli stående med lån kvar. Därför behöverdu som låntagare ha bra försäkringsskydd och se till att värdet pådina tillgångar minst motsvarar dina lån. Då kan du lösa lånenom du skulle bli tvungen.”””20Ett lån löser inte problemet medatt pengarna inte räcker, det görbara ont värre.”Har du inte råd att spara hardu inte bättre råd att låna.”Skuldfälla kan det bli när dudröjer för länge med att redaut en ekonomisk knipa.”

Låna – till vad?Genom lån kommer du åt något som du intehinner spara ihop till inom rimlig tid. Studieroch bostad är de vanligaste ändamålen för lån.Men även bil, husvagn och båt.Lån och sparande varierar över livet. Vanligtvis är lånen störst förunga hushåll. Med åren betalas lånen av, inkomsterna stiger ochsparandet ökar. Vid pensioneringen är oftast lånen som minst ochsparkapitalet som störst.Den största delen av hushållens lån är bolån, 90 procent. Det ärmindre vanligt att låna till konsumtion. 10–15 procent av hushållenhar konsumtionslån.21

Hur går det till?När du tar ett lån köper du en tjänst. Du ärkund och låntagare. Företaget som tillhandahåller tjänsten är långivare.I konsumentkreditlagen finns regler för lån som ges till en konsu ment. Exempelvis ska den effektiva räntan på lån anges. Det är ettjämförelsepris på lån som tar hänsyn till alla typer av kostnader.Avgörande för attbeviljas ett lån är en ligt lagen att du harråd att betala tillbakalånet.Som privatperson kan det iblandvara svårt att hänga med i fackspråket. Fråga om det är någotdu inte förstår.KreditbedömningNär du söker ett lån gör långivaren en kreditbedömning. I förstahand bedöms din betalningsförmåga. Dina inkomster minus utgif terna måste räcka även till den ökade utgiften.Långivaren beställer också en kreditupplysning. Den visar blandannat din taxerade inkomst och om du har en betalningsanmärk ning. Den som hamnat hos Kronofogden och inte betalat i tid fåren betalningsanmärkning. Det brukar ge avslag på låneansökandirekt.Startar du nytt företag?Kontakta NyföretagarCentrumoch branschorganisationer!22

För den som har eget företag och behöver lån ställs det störrekrav på att visa upp underlag kring företagets ekonomi ochplaner.SäkerhetAtt lämna en säkerhet för ett lån, en pant, påverkar sällan möjlig heten att få lån, men det kan påverka villkoren. Utan säkerhet ärrisken högre för långivaren och kostnaden normalt högre för dig.Ett lån utan säkerhet kallas blancolån. För stora lån krävs säker het, oftast i form av en bostad.En pant kan långivaren sälja om låntagaren av någon orsak intelängre kan betala.Andra säkerheter som går att lämna för lån är värdepapper, fordoneller borgen.Borgen kallas också namnsäkerhet och innebär att någon annanlovar att betala för dig om du inte kan. Borgensmannen går inmed ansvar ”såsom för egen skuld”. Borgensåtagandenär mindre vanliga idag. Om unga vuxna behöver haytterligare säkerhet för att få lån är detvanligt att föräldrar går in sommedlåntagare.Den som vill pantsätta och belånavärdeföremål vändersig till en pantbank.23

Foto: Hans Bjurling/Johnér24

Olika låneformer F ör studier finns det statliga studielånetgenom CSN. Ett lån utan säkerhet. F ör bostäder finns hypotekslån och banklånsom är lån med bostaden som säkerhet. Ettbyggnadslån är ett beviljat låneutrymme attut nyttja successivt under tiden ett byggepågår. F ör fordon finns avbetalningslån. Ett lån medfordonet som säkerhet. F ör konsumtion finns kortkrediter, konto krediter, avbetalningslån och banklån. Lånutan säkerhet. S nabblån är konsumtionslån med mindrebelopp och kort lånetid. Ett lån utan säkerhet.Låna till studierOmkring 1,4 miljoner personer i Sverige har idag ett studielån.Det är statliga lån som handläggs av Centrala Studiestödsnämn den, CSN. För studier finns också studiebidrag som inte betalastillbaka.VillkorStudielån betalas tillbaka på normalt 25 år. Räntan är ett genom snitt av statslåneräntan de senaste tre åren. Räntan är omräknadmed hänsyn till att den inte är avdragsgill i deklarationen. Underåterbetalningstiden finns skyddsnät i form av en livförsäkring ochmöjlighet att begära nedsättning av årsbeloppet om inkomstenskulle sjunka drastiskt.25

Låna till bostadBostadsformerI Sverige finns olika bostadsformer: hyresrätter, bostadsrätter,småhus och ägarlägenheter.Småhus och ägarlägenheter är fastigheter. När du köper en fastig het blir du ägare till den. Du får själv bestämma över den ochansvara för underhållet.Hyresrätten är den bostadsform som innebär minst ansvar och detfinns inget krav på att ha eget kapital. Fastighetsägaren bestämmeröver standard och underhåll.Köper du en bostadsrätt köper du rätten att bo i lägenheten ochblir medlem i en bostadsrättsförening. Föreningen äger fastighetenoch de boende förvaltar den själva. En styrelse utses bland er somska sköta administration, underhåll och ekonomi. I själva lägen heten ansvarar du för det inre underhållet, exempelvis tapeter ochköksutrustning.26

Fastigheter och bostadsrätter säljs och köps på bostadsmarknadenvilket gör att priset kan förändras. Vid ett bostadsbyte är det mellan skillnaden som betyder mest.KontantinsatsFör att köpa en bostad behöver du själv hasparat ihop till en del av priset, minst 15procent. Den marginalen behöver du införrisken att priser kan sjunka och för att intebinda upp ekonomin för mycket. Resten kandu låna till och använda bostaden som pant.KONTANTSTINSATS MIN15 %Själva köpetKöp av ett småhus, en fastighet, är en av de största affärerna ilivet. Ta noga reda på bostadens skick, att den passar dina behovoch din ekonomi innan du bestämmer dig.Köpet sker i två steg, först genom ett köpekontrakt där ni kommeröverens om affären och du betalar en handpenning. På tillträdes dagen skriver ni ett köpebrev och du betalar resten av köpeskil lingen. Köpebrevet skickas, vanligtvis av banken, till Lantmäterietså att du får lagfart på fastigheten. Lantmäteriet är den myndig het som har hand om inskrivningen av landets alla fastigheter.Köpebrevet i original får du tillbaka. Det är en värdehandling.När du ska köpa en bostadsrätt behöver du också undersökaföreningens ekonomi. Hur stora är lånen, räntesatserna och närska de skrivas om? Ta reda på lägenhetens andel i föreningen,lägenhetsförteckningen och planerat underhåll. När du har köptlägenheten skrivs du in i föreningens register.PantsättningFör att låna på fastigheten behöver du inteckna (reservera) ett visstvärde. Fastigheten intecknas hos Lantmäteriet och ett elektronisktpantbrev blir bevis på inteckningen. Långivaren får detta i pant. Ut tagna pantbrev kan återanvändas.27

Kostnader för köp och belåningLagfart och nyapantbrev kostar,i stämpelskatt,1,5 procent avpriset för lagfartoch 2 procentpå pantbrevs beloppet. Avgifttillkommer.Lagfart och pantbrev kostar:Ett småhus kostar 3 miljoner kronor –stämpelskatt: 45 000 kronorPantbrev på 2 miljoner kronor– stämpelskatt 40 000 kronorTar du lån på enbefintlig bostad kan du behöva göra en värdering av den. Utifrånmarknadsvärdet bedömer långivaren hur stort bolån du kan få.Ränta med meraFör ett lån ska du vanligtvisbetala en ränta. Räntekostnadenberor på räntesatsen, som angesi procent, och på hur stort lånetär. Räntekostnader är avdrags gilla i deklarationen. Det ger iregel 30 procents minskning avkostnaden.28Detta ingår i en räntesats:Upplåningskostnad,administration, kapitaltäckning (enligt lag, förrisktagandet) och vinst.

Förutom räntan kan det finnas andra kostnader, som upplägg ningskostnad och aviavgifter. Räntesatser på lån varierar mestefter vilken säkerhet ett lån har. Blancolån är dyrast.Bolån i form av bottenlån är säkrare för långivaren och ofta bil ligast, medan topplån kan vara dyrare. Gränsen mellan bottenlånoch topplån går vanligtvis vid 75 procent av bostadens värde.Det är fri konkurrens på kredit marknaden. Du som kund under Ett räntefritt lån är intesöker var du kan få bäst villkorsjälvklart ett kostnadsoch pris. Jämför banker ochfritt lån. Kolla effektivabolåneföretag och se var du fårräntan.det bästa erbjudandet för dig. Ärdu medlem i någon förening kandet finnas avtal med fördelaktiga villkor. När du jämförräntor är det viktigt att kolla upp den effektiva räntanför det är den som tar hänsyn till alla kostnader för ett lån, detvill säga förutom vanlig ränta så tar effektiv ränta också hänsyntill andra avgifter kring ett lån.Räntesatser varierar över tid. Riksbanken styr nivån på penning marknaden med reporäntan. Där sker handel med värdepappermed kort löptid. Riksbankenansvarar för penningpolitikenmed målet att hålla inflationenUndvik att binda ränte låg och stabil.satsen på för lång tidom du planerar attPå bottenlån finns olika bind flytta snart.ningstider för räntan. Nivån påränte satsen hänger samman medmarknadsräntorna. Kort bind ningstid, tre månader, följer penning marknaden, medan längre bundnaräntor följer obligationsmarknaden. Det är dock lån givaren sombestämmer räntor på lånet och du som kund som ska utvärderaerbjudandet.29

Rörligt eller bundet?En rörlig ränta passar bäst rent ekonomiskt när räntorna sjunkereller ligger stilla, medan en bunden ränta passar bra när räntornaförväntas stiga så att du kan undvika en ränteuppgång. Det ärdagens bundna ränta som ska jämföras med morgondagens rörliga.Att välja bunden räntesats är också ett alternativ för dig som villveta vad din kostnad blir under viss tid. Att välja både rörligt ochbundet lån är ett sätt att sprida risken.Ett bundet lån kan lösas i förtid om man behöver, men kan blidyrt eftersom en ränteskillnadsersättning ska betalas då. Vill dubyta bank kan lån som löper ut vid olika tidpunkter innebära attdu får bevaka att du får din förhandlade ränta när nya bankensenare tar över lånen.AmorteringDu behöver också vid höga lån betala av på själva skulden, amor tera. Det är inte en kostnad för lånet utan ett sparande, fast i ef terhand. Att amortera är ett säkert sätt att spara på. Du vet att duminskar din skuldsättning och du vet avkastningen, låneräntan.Inflation påverkar också lånets värde. Under årens lopp är skuldenkvar i nominellt värde, det vill säga antalet kronor, medan löneroch priser stiger. Det ger en automatisk värdeminskning, som enamortering

Pengar är praktiska. De ger frihet och trygghet. Genom att spara och låna kan du dessutom enklare planera hur du ska använda dina pengar. Att spara ger dig större frihet i vardagen. Sparade pengar är också tryggt att ha, både om diskmaskinen plötsligt går sönder och som en extra buffert till din ekonomi när du blir äldre och

Related Documents:

2012-up Honda Fit Double DIN or DIN with Pocket GM5205B 2010-up Chevrolet Cruz Double DIN or DIN with Pocket HA1714B 2012-up Honda CRV Double DIN or DIN with Pocket HA1715B 2011-up Honda Odyssey Double DIN or DIN with Pocket HD7000B 1996-2012 Harley Davidson dash kit and harness CR1293B 2011-up Jeep Cherokee/Dodge Durango Double DIN or DIN with .

1 750 V Gr.C 660 V Gr.C NFC DIN UL CSA ACD13-6 ACD23-6 BO3 10x3 mm BO6 15x6 mm SFB1 SFB2 SFB3 RC610 SPBO SPBO R 3 2 1 ACD13-6 (DIN 1 - DIN 3) ACD23-6 (DIN 2 - DIN 3) ACD13-6 (DIN 1 - DIN 3) BO3 BO6 10 x 3 6 x 6 15 x 6 X X X XX XX ACD23-6 (DIN 2 - DIN 3) Rail 35 x 7,5 x 1 PR3.Z2 Rail 35 x 15 x 2,3 PR4 Rail 35 x 15 x 1,5 PR5 Ra

The DIN Standards corresponding to the International Standards referred to in clause 2 and in the bibliog-raphy of the EN are as follows: ISO Standard DIN Standard ISO 225 DIN EN 20225 ISO 724 DIN ISO 724 ISO 898-1 DIN EN ISO 898-1 ISO 3269 DIN EN ISO 3269 ISO 3506-1 DIN EN ISO 3506-1 ISO 4042 DIN

SLIP-ON FLANGE ND 10 FOR ISO-PIPE DIN 2576 g. VLAKKE LASFLENS ND 10 VOOR DIN-BUIS DIN 2576 BRIDE PLATE À SOUDER PN 10 POUR TUBE DIN DIN 2576 FLANSCHE, GLATT ZUM SCHWEISSEN ND 10 FÜR DIN ROHR DIN 2576 SLIP-ON FLANGE ND 10 FOR DIN-PIPE DIN 2576 "All models, types, values, rates, dimensions, a.s.o. are subject to change, without notice" 173 6

DIN EN IS0 3098-0 DIN EN IS0 81 71 4-1 Amendments DIN 6784, February 1982 edition, has been superseded by the specifications of DIN IS0 13715. Previous editions DIN 6784: 1975-09, 1982-02. National Annex NA Standards referred to (and not included in Normative references) DIN 406-1 O DIN 406-1 1

DIN 1055 Einwirkungen auf Tragwerke DIN EN 1264 Fußbodenheizung, Systeme und Komponenten DIN 4108 Wärmeschutz im Hochbau DIN 4109 Schallschutz im Hochbau DIN 18195 Bauwerksabdichtungen DIN 18202 Toleranzen im Hochbau DIN 18353 VOB, Teil C: Allgemeine Technische Vorschriften f. Bauleistungen, Estricharbeiten

Eurocode 0 (DIN EN 1990), Eurocode 1 (DIN EN 1991), DIN EN 206-1/DIN 1045-2 und DIN EN 13670/DIN 1045-3 in der Kommentarspalte angegeben. Außerdem werden neue Regelungen und Formulierungen von DIN EN 1992-1-1 bei Bedarf zusätzlich kurz kommentiert. Ergänzt wird der Band durch einige Bemessungshilfsmittel. VII

state’s content standards in ELA and Mathematics –Grades 3 – 8 ELA and 9th and 10th grade literature and American Literature –Grades 3 – 8 Mathematics and Coordinate Algebra, Analytic Geometry and Advanced Algebra Created for exclusive use in Georgia classrooms Piloted with Georgia students Reviewed by Georgia educators