Pentatonspråk
Kurs: Masterarbete 120hp2015Konstnärlig Masterexamen i musik 120hpInstitutionen för JazzHandledare: Sven BerggrenJoel SvenssonPentatonspråkjazzpentatonik på gitarr samt kompositionSkriftlig reflektion inom självständigt arbeteTill dokumentationen hör även följande inspelning: CD
InnehållsförteckningSyfte samt musikalisk bakgrund . 4Barndom . 4Syftet med mitt masterarbete . 4Hur idén växte fram . 5Hur jag planerar att genomföra mitt projekt . 7Inspiration från böcker . 8Ht 2012 i Finland . 9Musikaliskt förarbete . 10Dialoger med musiker jag ser upp till . 10Transkriptioner . 11Lärare och Kurser . 13Kompositionslektioner med Örjan . 13Gitarrlektioner . 14Valbara kurser . 15Annan inspiration, Vad får mig kreativ? . 15Mitt tillämpande av Jerry Bergonzi’s Pentatonics . 15Tillämpningar . 17Arbetet . 20Hur jag valde musiker . 20Repetitioner . 21Mina Kompositioner . 25Devices . 25Trident Suite (Peacook, Out, McCoy) . 26The boss of Malmö . 27I
I don’t understand myself. 27The captain of the open seas . 28Evermirror . 28Inspelningar på Kmh . 29Reflektioner angående Inspelnings-sessionerna. 31Min slutgiltiga reflektion . 33Frågor och svar . 33Var det något jag inte genomförde eller lyckades med: . 34Vad som är på gång efter masterarbetet . 34Källförtäckning . 35Litteratur och Jazzimprovisationsböcker . 35Urval av viktiga skivor som har påverkat min musikaliska process: . 35Fotnot . 36Bilagor . 37Musikbilagor . 37Noter på mina kompositioner: . 37II
Syfte samt musikalisk bakgrundJoel Svensson Masterarbete Jazz, Pentatonik samt komponerande av moderngitarrbaserad jazzBarndomJag tog min konstnärliga kandidatexamen 2012 genom Kungliga Musikhögskolan iStockholm med inriktning musiker-jazz. I kandidatarbetet skrev jag noggrant ommin musikaliska bakgrund så långt.Mina föräldrar förstod tidigt att jag uppskattade musik. Som tvååring tyckte jag omatt lyssna på operasångaren Luciano Pavarotti och jag dansade och sjöng gärna såsnart tillfälle gavs.Både far och farfar är gitarrister. Pappa spelar blues/rock och farfar spelarswinggitarr i liknande stil som Barney Kessel och Rune Gustafsson.Farfar är duktig på att improvisera i ett traditionellt jazzidiom och har ett naturligtsväng. Både Farfar och Pappa spelade ofta med mig när jag sjöng eller hadespelläxor på gitarr eller flöjt då jag var i mellanstadieåldern.Syftet med mitt masterarbeteSyftet är fördjupa mitt kunnande i pentatonik och att förhoppningsvis skapa enegen stil att spela elgitarr utifrån de transkriptioner och böcker jag systematisktkommer jobba med.Jag vill efter masterarbetets slut att det tydligt ska höras att det just är JoelSvensson som spelar gitarr på mina inspelningar. Att närma mig ett musikalisktuttryck som känns rätt för mig.Jag kommer också att jobba med att utveckla min förmåga i jazzkomposition underhandledning av Örjan Fahlström.Jag vill hitta lösningar för att kunna spela varierad melodisk pentatonik ochimprovisera över ackord eller modaliteter på ett sätt som känns musikaliskt rättmen som inte nödvändigtvis är det mest idiomatiska för instrumentet.Jag vill blanda ett mer traditionellt jazzgitarrspel med bluesen som grund med etthäftigare tonspråk och rytmiska idéer som mer är förknippat med saxofonister ochpianister som John Coltrane, McCoy Tyner, Carl Winther, Tomas Franck, JerryBergonzi med flera.Jag vill ta till mig av det och skapa ett sätt att spela gitarr, som inte ska behöva varapräglat av instrumentets begränsningar.Jag vill också ta lektioner av de gitarrister i Sverige jag tycker är allra bäst och somspelar modernast.
Gärna så modernt som möjligt för att hålla sig à jour med vad de nya gitarristernahar och ta inspiration av det jag gillar med dem.Att ta lektioner av gitarrister som t.ex. Per-Oscar Nilsson och Peter Nylanderkommer hjälpa mig få en större bredd hoppas jag.Hur idén växte framJag tror den växte fram efter jag haft några starka musikaliska upplevelser somtriggade igång mitt intresse för ett visst tonspråk.Jag var t.ex. och lyssnade på Carl Winther Trio och Tomas Franck på enjazzfestival på jazzklubben Jazzístan i Stockholm under 2011. Jag såg också CarlWinther Trio flera gånger på Glenn Miller Café med olika solister som HåkanBroström och Jerry Bergonzi för att nämna några och det slog mig varje gång atthelheten lät så häftigt men att det inte fanns någon gitarrist jag kände till somspelade i den stilen.Jag är ofta på konserter och lyssnar på musik hela tiden så jag har exponerats förmycket som jag gillar. (Se slutet av arbetet för källförteckning på urval av skivorsom påverkat min process).Håkan Broström rekommenderade skivan ”The real McCoy”1 av McCoy Tyner dåhan var handledare för mig under mitt kandidatarbete. Det var en viktig startpunktför min fascination av pentatoniskt tonspråk.Jag tror jag gillar pentatonik så mycket eftersom soundet alltid har känts såspännande då jag hört andra instrumentalister spela med det tonspråket. Dessutomhade jag aldrig hört någon gitarrist spela pentatonik på ett så intressant och varieratsätt som jazzsaxofonister och pianister.Det ville jag söka djupare i för att höra hur jag kommer att låta om jag utvecklarmitt tonspråk.Jag har alltid älskat saxofon, så när jag under min tid på kandidatprogrammetbörjade intressera mig för jazzmusik efter bebop/hardbop eran på 40 och 50-talet såbörjade jag snöa in mer på 60-tals John Coltrane, Wayne Shorter och JoeHenderson. Då gav det sig helt naturligt för mig att jag måste söka mig vidare,utveckla mitt tonspråk, timing och förmåga att skapa rytmisk ”tension and release”för att åstadkomma så bra musik som möjligt.Jag kände då något i stil med:Shit! Det här är helt grymt. Jag vill också kunna spela i den här stilen och medliknande uttryck och intensitet fast på gitarr.Jag tänkte att det också skulle vara en kul uppgift eftersom jag inte hört någongitarrist som kan skapa liknande spänning och känsla med tonspråk inspirerat avMcCoy Tyner och John Coltrane.1 Bluenote Records, 19675
Jag menar, jämför man Grant Green och McCoy Tyner som är samtida så är densenare nämnda på en mycket mer avancerad musikalisk nivå gällande tonspråk ochvariation i fraserna.Det skulle McCoy i och för sig vara mot de flesta om man frågar mig.Fast jag älskar Grant Greens spel såklart.Grant Green är bluenote-erans stora gitarrhjälte och den som i mitt tycke har haftde banden som låter häftigast av alla gamla gitarrhjältar från för. I hans bandinteragerar alla aktivt och det är hög energi i musiken. Han har dessutom haft medtrummisar som Philly Joe Jones och Elvin Jones på mina favoritskivor med honom.Så det är kanske inte så konstigt att det lät så ösigt och bra.Dock ger gitarr som instrument en del begränsningar när det handlar om att spelafraser med mycket kvarter och stora intervall. Det lär vara helt klart enklast påpiano.Men jag har tänkt att det egentligen spelar störst roll vad man hör i huvudet ochtycker om. Så oavsett vad man spelar för instrument så kommer man att spela vadman hör och då får man helt enkelt hitta lösningar för att utföra det.Det är definitionen av god teknik egentligen.Vill man lära sig höra nya saker får man såklart hitta lösningar för det också.Jag är övertygad att om man ska låta på ett speciellt sätt måste man först och främstälska musiken, lyssna på den regelbundet, göra transkriptioner och analyser samtöva mycket och på ett varierat vis.Jag skrev såhär i min projektplan 2012:PM/Projektplan, Examensarbete MasterRedovisning:Att spela så många konserter som möjligt med min musikGöra en skivinspelning i professionell studio.Jag ska försöka få skivkontrakt och få skivan distribuerad.Jag kommer göra transkriptioner av solon där jag sedan tar ut det jag uppskattarmest från de solona och jobbar fram egna idéer och koncept utifrån det. Jag vill jobba Inandout- ‐spelpåmodalapartierRytmiskaStrukturerI denna uppsats kan ni läsa om mitt arbete utifrån den ursprungliga idén, hur denutvecklades och vad slutresultatet blev.6
Hur jag planerar att genomföra mitt projektFör att lära mig höra nya melodiska och rytmiska lösningar samt utveckla mitttonspråk åt den riktning jag vill ska jag göra transkriptioner av solon samt delar avsolon jag tycker om för att så snabbt som möjligt kunna applicera nya sätt att höramusiken.Jag kommer också analysera det jag transkriberat för att få större översikt ochkunnande.Musiken man skapar i sina improvisationer utgår ju ifrån ens egna referenser så jufler vinklar man kan se en fras eller melodisk sekvens ifrån, desto mer kontrollkommer man att ha.Jag ska också transkribera kompositioner jag blivit inspirerad av och studerauppbyggnaden av låtarna. Analysera vad det är som gör att jag gillar vissa partierextra mycket samt att lära mig förstå de delar av låtarna jag har svårt att greppa.Jag kommer studera och djupdyka i jazzimprovisationsböcker i det ämnen jag ärintresserad av; Pentatonik och kvartsintervall.Jag ska också studera böcker för att prova på ett annat sätt av inlärning och se hurdet påverkar mig. Jag har i jazzsammanhang tidigare nästan alltid bara transkriberatmusik och analyserat själv eller diskuterat med lärare.Så jag upplevde att jag skulle attackera pentatoniken från flera håll för att verkligenfå grepp om den.Jag älskar verkligen jazz och går på konserter varje vecka samt lyssnar på skivordagligen. Jag tror också väldigt mycket på hela situationen med att äldre erfarnajazzmusiker passar vidare kunskapen till nya yngre musiker så jag försöker föra endialog med de flesta musiker jag träffar som jag ser upp till för att få tips på böcker,övningar, sekvenser, teorier, övningssätt och framförallt lyssningstips på vad somhar inspirerat dem.Jag vill också utveckla mitt sätt att komponera samt arrangera och ska därför takompositionslektioner av Örjan Fahlström. Ett stort mål har varit att göra ärlig,spännande och kreativ musik som bottnar i vad jag hör och känner. Som inte ska taden enkla vägen utan reflekterar vad jag söker och har sökt efter. Musiken kommerantagligen och förhoppningsvis också att reflektera händelser som jag upplevt.Kompositionslektionerna kommer vara en viktig stomme för min arbetsprocess ochkommer antagligen att starkt påverka den musikaliska processen.Jag är dock medveten att allt detta kommer ta tid så jag antar att vissa låtar till enbörjan kanske kommer få bli som språngbrädor där jag kan testa olikakompositionsmetoder eller skriva vissa saker för att få chans att övaimprovisatoriska moment.Men då får det vara så, jag tror att jag då antagligen kommer i hamn i nästa låt ellerden efter det. Jag har ett mål och jag tror detta är vägen för att nå dit.7
Jag kommer också att välja de bästa gitarristerna jag vet i landet för att tagitarrlektioner och försöka luska ut deras bästa trix för att dra lärdom av vad de harkommit fram till under sina år som musiker och utövare av instrumentet.Jag ska anstränga mig för att försöka hänga med och bli medveten om ett mermodernt och nutida gitarrspel än Wes Montgomery, Doug och Jimmy Raney ochGrant Green m.fl. Dock är det traditionella gitarrspelet verkligen inte något jagsöker mig bort ifrån. Men jag vill öka på min musikaliska paljett med fler starkafärger och lära mig nya saker. Det är ett ständigt sökande och jag känner mighungrig på kunskap.Jag vill sätta mig in i den sortens gitarrspel som Kurt Rosenwinkel, Adam Rodgers,Nir Felder och Jonathan Kreisberg har så jag kan ha koll på vad som är moderntparallellt med att jag skapar mitt eget tonspråk utifrån mina influenser från andrainstrumentalister och mitt arbete med pentatonik.Jag kommer att under tiden jag arbetar och skriver musik parallellt gräva efter merreferensmaterial som nya böcker och nya lyssningstips.Jag vill jobba för att känna mig så fri som möjlig när jag spelar så jag kan utföramusiken på det viset jag hör den.När det gäller gitarrsound kommer jag antagligen delvis att använda distorsion pågitarren för att få den att sjunga bättre och bli mer melodisk. Jag är inte specielltintresserad av effektpedaler men jag söker efter ett sound och ett uttryck som kännsgediget för mig.Mer om de olika processerna och referensmaterialen nedan:Inspiration från böckerJag visste redan från början att jag ville studera Jerry Bergonzi’s bok”Pentatonics”, 2den hade jag hört talas om flera år tidigare och när jag hörde Jerryför första gången live på Glenn Miller Café i Stockholm så visste jag att det vardags att göra slag i saken.Jag valde att beställa hem 4 stycken jazzimprovisationsböcker av Jerry från hanshemsida. Det var ”Pentatonics”, ”Melodic rythms”, ”Melodic structures”, och”Hexatonics”.Mer om mitt arbete med boken ”Pentatonics” längre fram i arbetet.Jag har också senare kommit över boken ”Jazz improvisation and pentatonics” 3avtysken Adelhardt Roidinger. Jag fick låna den på obestämd tid av Peter Nylander.Den boken är spännande och innehåller bl.a. pentatoniska fyrtons-celler som flyttaspå ett systematiskt sätt igenom skalorna. Men den boken har lite andraingångsvinklar än Jerrys bok. Den är också ytterst inspirerande och jag och Peterjobbade en hel del med moment från den under våra lektioner.23 Advance Musc 1997 Advance Musc 19878
Jag hade hört Peter live några gånger på Glenn Miller Café tillsammans med BengtStark och Christan Spering m.fl. och jag hörde då saker han spelade som jag blevintresserad av. Speciellt då han lirade på låtar som ”Inner urge” och andra modalalåtar med ackord som flyttas systematiskt. Han visade sedan på lektionerna olikasekvenser och teorier han hade fördjupat sig i då han studerade vid Berklee Collegeof music. Det var för mig väldigt lyckat och jag kände mig glad att få denlärdomen.Peter gick på Berklee College of music samtidigt som Kurt Rosenwinkel och jaghar läst på gitarrforum på nätet att den boken som jag lånat av Peter har varit Kurtsfavorit av musikteoriböcker också. Det är den han rekommenderar då folk frågar.När jag var i Malmö nu våren 2015 rekommenderade Anders Bergcrantz WalterBishop Jr’s bok ”A Study in Fourths”4 som har varit både givande och inspirerandeliksom ”Jazz improvisation and pentatonics” fast jag inte har lagt ner fullt likamycket tid på de två som med Jerry Bergonzis ”Pentatonics”.Den har jag verkligen djupdykt i och skapat ett eget övningsprogram ifrån. Menmer om det längre fram i arbetet.Ht 2012 i FinlandHösten 2012 gjorde jag utbytestermin i Finland. Den var riktigt givandemusikaliskt och jag hade väldigt bra lektioner. Några av mina favoritlektioner varnär jag fick privata gitarrlektioner av Teemu Viinikainen samt då jag hade privatalektioner med trummisen Jussi Lehtonen.Jag hade också en regelbunden grupplektion i jazzrytmik varje vecka med JussiLehtonen som satte stark prägel på mig. Vi jobbade med att klappa och sjungafraser grupperade i udda taktarter som 3/4, 5/4, 7/4 etcOftast över 4 eller 8 takter 4/4 för att sedan lösa upp det på ettan nästa takt eller attsluta på 4å i 8:de takten. Man hade hela tiden pulsen på två och fyra i foten.Det här var bara ett exempel. Men de övningarna vi gjorde har gett mig både bättretiming och framförallt periodkänsla som jag upplever är väldigt viktigt då mankommer in i ett improvisatoriskt flow.För mig och min konstnärliga inriktning är det väldigt viktigt att spela linjer sombåde är rytmiskt intressanta samt tonalt oväntade.De lärarna i Finland som jag gillade satte tydliga krav och var hårda. Det passademig bra.Jag fick också ett par privata lektioner med Jukkis Outila då jag tog med en brabasist och trummis från skolan. Jukkis spelade piano.Jukkis är otroligt kompetent och jag lärde mig mycket av honom. Han undervisadeockså i ”Jazz listening and appreciation” vilket jag tyckte var en grym lektion därvi lyssnade på jazzmusik han tyckte var bra i alla epoker från bebop till avantgarde,fusion, jazzrock och tills nutid. Han hade också en lista på ca 200 skivor hanrekommenderade att man skulle kolla in som jag fick.4 Caldon Publishing Company 19769
Jag fick chansen att spela med väldigt många duktiga musiker i Finland som bl.a.trumpetaren Mikko ”Gunu” Karjalainen och gipsy-gitarristen Olli Soikkelli.Båda dem har jag haft ett fortsatt samarbete med och de har kommit över ochspelat med mig här på Glenn Miller Café.Mikko ”Gunu” Karjalainen tog också med mig för att spela ett gig i Helsinkitillsammans med trumläraren Jussi, basisten Teemu Åkerblom som var min bästakompis där samt saxofonisten Joonathan Rautio. Det var häftigt.En annan sak som var roligt där var att de ofta hade besök av internationellajazzmusiker, så jag fick chans att jamma med både Bob Mintzer och James Carterb.la.Mina lektioner med Jukkis Outila och de gånger jag hörde honom på konsert fickmig att ännu mer gå igång på McCoy Tyner, Herbie Hancook samt pentatonik i enjazzkontext generellt.Musikaliskt förarbeteDialoger med musiker jag ser upp tillJag har fört dialoger med de flesta musiker jag träffat som spelar i ett sådant idiomjag fördjupar mig i för att få tips på skivor, böcker, övningar, teorier ochövningssätt.Jag har bitvis fått ovärderliga eller i alla fall väldigt bra tips från Krister Anderssonsom jag spelar ganska mycket med, Anders Bergcrantz, Sven Erik Lundeqvist,Peter Nylander, Håkan Broström, Per Oscar Nilsson, Tomas Franck, Bengt Stark,Andreas Hellqvist, Fredrik Kronqvist, Jukkis Outila, Mikko Gunu Karjalainen,Carl Winther samt en del spelkompisar i skolan som t.ex. Karl-Henrik Ousbäck.Det var mycket på det viset alla gamla jazzhjältar från förr lärde sig.De älskade jazzmusik och sökte sig till äldre kunniga musiker för att lära. De hadelite av ett mentor – student förhållande till varandra, när äldre etablerade musikertog med yngre lovande på turné och delade med sig av sin kunskap muntligt samtnär de spelade tillsammans. Jag tycker om det.Jag var t.ex. väldigt fascinerad av Carl Winthers kompositioner de första gångernajag såg honom live. Vid ett tillfälle gick jag fram och pratade med honom efter enspelning de gjort och fick noter på hans låt ”The Falcon”. Då blev det lättare förmig att sätta fingret på vad det var jag tyckte lät så häftigt och försöka integreraliknande moment i mina låtar.Han har också ofta ett kul tänk angående soloformerna som ofta slutar med att man”cue-ar” in ett friare pedal-parti där solot når klimax. Då kan nästa solist välja på10
att spela på formen eller ta vid och bara fortsätta på pedal-partiet föregående solistavslutade med.Jag har alltid lätt att lära när det är någon jag ser upp till som berättar saker för mig.Då kollar jag upp det direkt och skriver ner det för att inte glömma. Jag tror att detär viktigt att lyssna mycket och verkligen älska jazz för att låta jazz på riktigt.TranskriptionerJag har kontinuerligt med mitt arbete gjort otaliga transkriptioner som jag bådeskrivit ner eller bara memorerat och därefter filmat.Nedan har jag listat tre solon som givit mig mycket under projektets gång.Transkriptioner:1. ”Get out of town” – Tomas Francks solo2. ”It don’t mean a thing” – McCoy Tyners solo3. ”Four by Five” – McCoy Tyners soloJag har alltid tyckt det är roligt att planka solon och jag känner att jag har fått utmycket av var och ett av dessa solo-transkriptioner.”It don’t mean a thing” som är ifrån ”McCoy Tyner plays Ellington” 5 har enkonventionell form. Jag ville analysera hur McCoy förhåller sig pentatoniskt till 25-1 rörelser och i ett vanligt jazzidiom som inte är fullt så modalt. I ”Four by five”ville jag mer försöka sätta fingret på hur han tänker när han går fram och tillbakamellan ackordstoner och olika pentatoniska formler över modala 7sus-sjok. Hanlyckas få så varierade och häftiga linjer med smarta tonval. Det låter heller aldrigsom att han spelar en massa strunt som det kan göra om man integrerar fleratonmateriel samtidigt.Tomas solo på Cole Porter kompositionen ”Get out of town” innehåller ocksåmycket pentatonik men hans fraser ser annorlunda ut jämfört med McCoys.Dessutom använder han t.ex. mycket dim och sekvenser i små och stora sekunder.Han har många intressanta fraser när han börjar väldigt lågt och brötar för att sedanta sig suggestivt uppåt i en lång fras. Antagligen typiskt för tenorsaxofon och frånbörjan inspirerat av John Coltrane. Han spelar också en del fraser där han delvis tarsamma ton fast med olika grepp.De momenten jag nämnt ovan tyckte jag lät häftigt så jag ville lära mig integreraflera saker han gjorde i sitt solo till mitt spel.Jag har lärt mig mycket av deras tonspråk, hur de startar och börjar fraser rytmiskt,hur de varierar rytmiska motiv, hur de förhåller sig till olika sorters ackord vidimprovisation m.m.5Impulse! 196511
Vill man lyssna på transkriptionerna så finns det youtube-länkar där jag spelar dempå min hemsida: http://www.joelsvensson.comJag har också lagt upp transkriptionerna av solona där.Att jag har jobbat konsekvent med olika formler och celler samt vänt ut och in påmånga sorters pentatoniska skalor har gjort att jag lättare har förmågan attanalysera solon och förstå tonspråket medan jag lärt mig fraserna.Jag har varit ytterst noggrann och jobbat igenom alla exempel i Bergonzibokensamtidigt och dessutom utvecklat ett eget tränings/teknikschema så jag kan speladessa fraser med stora intervall på gitarr.Andra solon och låtar jag jobbat mycket med är John Coltrane kompositionerna”Giant Steps” och ”Countdown”På de låtarna har jag också transkriberat stora delar av Coltranes solon samt jobbatmed att skriva egna fraser över dem.Vid ett tillfälle då jag hälsade på hemma hos saxofonisten Krister Andersson visadehan mig också några olika melodiska idéer för coltrane-changes jag har haft nyttaav. Han är väldigt bra på den sortens spel tycker jag.En av mina favoritegenskaper med pentatonik är att man förhållandevis snabbt kanetablera ett harmoniskt tydligt sound. Man kan se det ganska förenklat som att denpentatoniska skalan till stor del består av fyra ackordstoner plus en extra ton.Men det viktigaste är att melodiken får mening och variation. Att bara etablera ettsound räcker inte.Jag har också hittat några roliga lösningar man kan göra med fraser över Coltranechanges. Fast det kan vara bara över en pedalton eller en ackordsmässig 2-5-1rörelse på fyra takter.Superimposing kallas det på engelska. Det innebär att man spelar på extra ackordsom man själv lägger till i huvudet medan man spelar.Wayne shorter sa en gång:”Jazz music is interior decoration”Jag gillar det citatet, det är bra och tänkvärt.Man kan göra som man själv vill i jazz. Egentligen hur som helst. Dock måste detkännas genuint och kreativ. Att helheten av det man gör passar ihop tillsammansoch kompletterar varandra. Det är precis som att inreda ett rum.När jag gör mina transkriptioner har jag ofta använt programmet AmazingSlowdowner. Ibland övar jag det sedan till en trumvamp i olika hastigheter. Jag hartrumvampen i hastigheter från typ 160bpm till 340bpm. Trumvampen är i 8-taktersperioder och är faktiskt svängig och rolig att spela till. Jag tror att det kan vara12
Peter Erskine som spelar på den men jag är inte säker, det är i alla fall en riktigtkompetent trummis som spelat in den.Det finns också ett program man kan använda om man ska transkribera frånYoutube som heter Speedplayer. Jag har både Amazing Slowdowner ochSpeedplayer på min Iphone. Hör jag något bra på Spotify på bussen eller när somhelst så skriver jag ner var i låten det var i anteckningarna på telefonen ochtranskriberar så snart jag har chansen.Lärare och KurserJag har aktivt försökt att välja lärare och kurser relaterat till mitt examensarbete föratt få ut så mycket av mina studier som möjligt och att snabbare nå mitt mål.Alla kurser har inte varit bra men de flesta har det. Nästan alla har gett mig någotoch jag ska här nedan redogöra för några jag tycker varit riktigt lyckade:Våren 2013 hade jag enskilda lektioner med Bengt Stark då vi övade timing,jazztradition samt rytmiska grupperingar över låtar. Vi spelade mest på duo, ellertrio de gånger jag tog med en basist. Det var riktigt kul och jag fick många klurigalåtar i läxa som har varit bra att kunna som ”Moment’s notice” och ”Countdown”m.fl.Det var generellt fullt ställ lektionerna igenom och i slutet av lektionerna kundehan komma med någon minde synpunkt eller dra en historia om någon gammalsvensk jazzräv som Sture Nordin eller Nisse Sandström. Inspirerande och roligalektioner helt enkelt.Den lektionen funkade också som en språngbräda för mig och Bengt att börja liraihop. Nu är vi goda vänner och han är med i min orgeltrio tillsammans med migoch Andreas Hellqvist. Bengt har dessutom möjliggjort så att jag fått varit med ochspelat med Bernt Rosengrens kvartett två gånger och det har såklart varit jättekuleftersom Bernt Rosengren och Doug Raney var mina stora jazzhjältar när jagbörjade spela jazz och jag älskar deras spel tillsammans.Jag och Bengt har också ganska lika intressen och musiksmak så vi passar fintihop. Liknande humor också, det funkar riktigt bra.Kompositionslektioner med ÖrjanJag har under de senaste två åren tagit kompositionslektioner av Örjan Fahlströmoch vi har pratat mycket om innebörden av att musiken inte ska vara förutsägbar.Att fraserna ska vara varierande, att linjerna går ”over the barlines” och attkompositionerna inte ska få stanna upp.Vi har bl.a. jobbat med: Att skriva melodin först och lägga till harmoniken sedanSkriva musik utifrån ett notblad utan taktstreck13
Spegelvändningar av fraser, att dra ut fraser i längre indelningarKomponera utifrån motivLåtars intensitet, att de inte stannar upp och att kompositionen får ett naturligtflöde.Vi har också lagt vikt vid att formen på kompositionerna ska ha en längd som intebehöver vara bunden i något konventionellt mönster som AABA med jämnaperioder. Det kan t.ex. vara ABABCD där de olika delarna är olika långataktmässigt och sedan ett soloparti som harmoniskt består av något annat än vadsom tidigare använts.Jag har lyssnat in en hel del på vad Örjan gjort och jag har väldigt stor respekt förhonom som arrangör och lärare. Det är väldigt lätt att lära av honom som är enlärare med klara direktiv och har så omfattande kompetens. Jag har haft stor nyttaav den input han har kommit med till mina kompositioner.Mer info om det senare i uppsatsen då jag går djupare in i varje låt.Under mitt sista halvår har vi lagt mer tid för att arrangera för sto
Kurs: Masterarbete 120hp 2015 Konstnärlig Masterexamen i musik 120hp Institutionen för Jazz Handledare: Sve
3 www.understandquran.com ‡m wQwb‡q †bq, †K‡o †bq (ف ط خ) rُ sَ _ْ یَ hLbB َ 9 آُ Zviv P‡j, nv‡U (ي ش م) اْ \َ َ hLb .:اذَإِ AÜKvi nq (م ل ظ) َ9َmْ أَ Zviv uvovj اْ ُ Kَ hw ْ َ Pvb (ء ي ش) ءَ Cﺵَ mewKQy ءٍ ْdﺵَ bِّ آُ kw³kvjx, ¶gZvevb ٌ یْ"ِKَ i“Kz- 3
At the Animal Nutrition Group (ANU), a student can conduct research for a thesis with a workload of 18, 21, 24, 27, 30, 33 (Minor thesis), 36 or 39 ECTS (Major thesis). The aim of this thesis research is to train the students’ academic skills by means of an in-depth, scientific study on a subject of interest. With completion of the thesis, you have demonstrated that you can conduct a .
Automotive EMC testing with Keysight Jon Kinney RF/uW Applications Engineer 11/7/2018. Page How to evaluate EMI emissions with a spectrum/signal analyzer ? Keysight EMI Solutions 2 . Page Getting started –Basic terms Keysight EMI Solutions EMI, EMS, EMC 3 EMI EMS EMC Today, We focus here ! Page Why bother? EMC evaluation is along with your product NPI cycle 4 EMI Troubleshooting EMI Pre .
For baking and roasting with moisture injection. This function is ideal for baking bread and biscuits and for cooking fish and meat. With Moisture Plus, bread comes out with a particularly even crumb (the inside of the bread) and crispy crust (crunchy on the outside but not brittle). Yeast-based doughs prove particularly well. Meat and fish are cooked gently and stay succulent. Choose from the .
BUSINESS NEWS Welcome to our round up of the latest business and Covid-19 news for our clients. Please contact us if you want to talk about how these updates affect your business. We are here to support you through these tough times. In the last week we have seen the total first dose vaccinations in the UK go past 21 million people or nearly two thirds of the adult population. The rollout now .
Subject: Business Studies Tier: Foundation The mark scheme is based upon different levels. Level 1 is the lowest and level 4 is the highest; however some questions will only go up to level 2 or 3. Judgement should be made as to which mark within a level the answer receives. Question 1 Explain briefly the meaning of the following business studies terms and give an example of each. Your examples .
Business architecture is formally represented via a variety of artifacts, including business motivation models, capability maps, value chain maps, process models, policy documents, organization charts, and product catalogs. The techniques used to produce and manage these artifacts vary by situation. Organizations focused on eliminating waste may employ Lean practicesvi, while organizations .
original Climate Change: Evidence and Causes in 2014. It was written and reviewed by a UK-US team of leading climate scientists. This new edition, prepared by the same author team, has been updated with the most recent climate data and scienti c analyses, all of which reinforce our
